Monsterparad

Hej alla roliga människor och monster!

Klockan är fem över elva och jag är lite hyper. Egentligen är jag jättetrött, men jag känner inte det just nu ;)

Okej.
Idag vaknade jag vid tolv och var jättetrött, för vi gick och lade oss väldigt sent igår. Men sen satt vi och skrev lite under dagen. Och så pratade jag en stund med pappa på Skype :)
Sen skulle vi träffa Henrik, Yoshi och tio av våra svenskar vid Saiin station, precis vid oss klockan halv sex på kvällen. Vi fyra gick tillsammans, var där kring tjugo över fem. Sen väntade vi. Och väntade. Och väntade. Och ingen dök upp. Vi vet inte riktigt varför, men var lite småsura när vi väntade i nästan en timme och ingen kom. Men vi får väl höra efter på måndag varför de inte kom.
Men tio över sex struntade vi i dem och tog bussen upp till vad-det-nu-hette där vi skulle gå på monsterparad :)

Och paraden var jättekul! Det var alltså en parad med massa shintoist-monster. Jag har massa bilder, några av dem får ni se här:


























































































Fler bilder kommer att läggas upp på: https://gallery.winterbird.org/gallery/main.php
Dock inte ikväll, för det är jag för trött för. Men imorgon kanske :)

Om dessa bilder måste jag bara nämna, på den sista, den lilla vandrande lutan. Vi misstänker starkt att det är en äkta gud som kommit för att delta i paraden. Annars var det ett helt galet litet barn som studsade omkring och dansade med sin käpp och alla älskade det ;)

I allmänhet måste nämnas överhuvudtaget, att paraden var jättekul! Jag brydde mig knappt om att det var så mycket folk omkring mig, jag sprang omkring och log som ett fån och fotade alla i paraden och dansade till musiken som spelades och var alldeles lycklig. Inte fullt lika lycklig som Yoshi kanske - det här hade tydligen varit en dröm för honom ända sen han var liten, att gå på nån sån här parad ;)
Och apropå liten fanns det massor av småbarn som var med sina föräldrar och tittade på paraden, och majoriteten av dem var livrädda. Skrek och grät... och jag tyckte lite synd om dem - men för livet, liksom - samtidigt som det var rätt gulligt ;)

Men iallafall :)

När vi sen tröttnade på att gå med paraden, när den hade gått fram och tillbaka en gång och började gå fram igen, gick vi bort från den. Tittade på alla stånd med märkliga saker som samlats på gatan där paraden varit, och sedan hittade vi ett tempel, där några lokala ungdomar höll en föreställning.
Vi kom dit just i slutet när några killar spelade trumma (jag vet vad detta heter egentligen, men inte just nu), och jag kom ihåg att jag har en liten filmfunktion på min kamera:




Detta är alltså det allra sista av trummandet som jag lyckades fånga. Har lite video på en stund innan men jag orkar inte krångla med för många videobitar just nu ;)

Därefter kom det ytterligare några ungdomar upp och trummarna ställde sig bakom och spelade på andra trummor, och så dansade de andra. Jag har film på det också, men som sagt, lägga in videor var rätt besvärligt. Om jag orkar, lite senare, så kan jag kanske skaffa mig ett konto på youtube och lägga upp lite film där ;)
Till dess får ni nöja er med en rätt dålig bild på deras fina kostym:



















Efter dansen och allt var vi hungriga, så då gick vi därifrån och letade reda på någonstans att äta. Vi hittade ett ställe på vägen hem och jag hittade där min nya favoriträtt: Japansk curry. Så jäkla gott! Jag åt alltså japansk curry, ris och någon sorts friterad köttbit, och det är definitivt det godaste jag har ätit sedan jag kom hit. Så nu kommer jag tjata på alla att vi ska äta någonstans där det serveras varje gång vi ska äta ute :)

Sen gick vi hem, via en 99yen-shop där jag hittade skruvmejslar och blev lycklig! Och via vårt film/spel/musik-hyr-och-köp-ställe (som jag nästa gång jag nämner lovar att komma ihåg namnet på!) där Yoshi och Henrik sprang omkring och velade om vilken film de ville se ikväll ;) Jag vet inte vad de bestämde sig för.
Och därefter kom vi hem. Jag tvingade Maria att sitta uppe med mig och titta på The 4400, men sen höll hon på att dö så jag lät henne gå och lägga sig. Och sen började jag skriva det här, för 40 minuter sen ungefär, och nu när det är publicerat ska jag duscha, borsta tänderna, och gå och lägga mig och se om jag kan sova.

Imorgon blir det förmodligen vila. Kanske vill jag ta mig till Joshin och leta efter batterliddare och en ny extern hårddisk. För en sådan behöver jag, för jag behöver alla mina TV-serier! Och alla som inte finns på min hårddisk hemma får jag väl ladda ner igen, antar jag. För DVD-erna där borta är Copy Protected, åtminstone de jag tittade efter på.


Iallafall. Bortsett från att jag inte gillar hårddisken är jag just nu väldigt glad. Det har varit en jättetrevlig dag. Jag känner bara hur jag älskar Japan.