Oledolyckan

Idag var en väldigt fin dag. Massa soligt och varmt och vårigt. Men...

Jag vaknade sent, var jättetrött. Hann inte äta nåt, så jag var rätt hungrig då på morgonen också, men jag blev glad av det fina vädret.
Så jag cyklade iväg till skolan, men så ska man inte göra när man är trött, hungrig och glad... för då är man nämligen inte så uppmärksam av sig, och märker inte att det är en bil bakom en, och så blir föraren i den bilen otålig och tutar på en så man blir skrämd och svänger in i en stolpe.
Okej, jag körde egentligen inte in i stolpen, men jag var tvungen att stanna genom att sätta handen mot den, och det var i en backe så jag åkte rätt fort, så det gjorde väldigt ont. Och det skrämde mig, så jag stod stilla där en stund, och sen bestämde jag mig för att cykla hem igen. Fick göra det enhandat.

Väldigt tråkigt kändes det också. Så nu har jag suttit hemma och surat hela dagen. Eller ja, jag cyklade hem, lade mig på sängen en stund för att lugna ner mig, för jag var fortfarande smått chockad, och sen satte jag mig och surade.

Men det blev inget permanent fel på min hand iallafall, vilket känns bra. Den värker lite grand när jag vill röra den för mycket, så jag har lindat om den nu och ska räkna med att det löser sig snart. Hoppas att jag kan cykla till skolan imorgon. Alltså, till skolan ska jag ju, men om handen fortfarande är ond måste jag ta tåget, och det vill jag inte, för det ska vara fint väder imorgon med. Nej, möjligheten att gå tänker jag inte räkna med ;p

Dessutom vill jag ner till Kyoto Station imorgon och göra lite research inför att mina föräldrar kommer. Och då måste jag ha cykeln, annars vet jag inte hur man tar sig dit. Okej, det har jag väl egentligen inte annars heller, har bara cyklat dit en gång...

Men det löser sig, på ett eller annat sätt. Nu ska jag plugga... jag måste repetera en massa kanjisar som jag har glömt bort.

Så godnatt :)