Sidor

lördag 5 september 2009

Klantskalle

Ja, idag har jag varit jätteklantig. Var ute och skulle ta ut pengar, för jag hade bara 400yen kvar i kontanter (det är typ 30kronor, räcker ingenstans), men när jag stod där fick jag hjärnsläpp och kunde inte komma ihåg min kod. Slog in det jag trodde var den, men det stämde inte, försökte igen, men då stämde det inte alls. Så då tänkte jag att jag inte skulle försöka en tredje gång, för man brukar bara ha tre chanser på sig. Men sen var jag helt övertygad om att jag kom ihåg rätt kod, och försökte en gång till, men jag hade fel, så nu är mitt kort spärrat. Och jag är jättearg på mig själv.
Hyser ett vagt (väldigt vagt) hopp om att det inte är permanent spärrat, men what are the chances... har mailat Handelsbanken och frågat, och frågat hur lång tid det skulle ta att skicka ett nytt kort till mig här i Japan, och hoppas att jag hinner få det innan jag åker hem, annars blir allt bara jättejobbigt. Men för Maria tog det mindre än en vecka att få ett nytt kort när hon trodde att hon tappat sitt gamla, så... det borde lösa sig, om inte Handelsbanken är sniglar...
Nu idag har jag fått tiotusen av Maria, som ska räcka den här veckan iallafall, och sen får vi se hur det hela går efter det.

Men jag är på jättedåligt humör nu iallafall, och jag bara vet att det här kommer påverka mig ännu mer strax, när första paniken har lagt sig. För det här är den typiska situationen av dålig, oförutsedd händelse som gör mig förvirrad i flera dagar. Men... jag vet det iallafall, förhoppningsvis hjälper det att göra det hela mindre farligt. Är mest orolig för typ min mobilräkning och andra eventuella såna saker som ligger på mitt kort, om sånt inte kan dras nu, och vad som händer isf. Men det löser sig. Vet jag innerst inne, jag ska bara övertyga mitt yttre om det också.

Ikväll ska jag till Kamogawa med Bibi och Tarmo, och intervjua japaner. Och gissa hur bra det kommer gå för mig. Vilken jäkla timing va... Men vafan. Nu ska jag försöka sluta vara negativ. Ta upp ett Word-dokument och skriva av mig helt och hållet, och sen försöka att inte tänka på det förrns jag får ett svar från banken. Egentligen borde man ringa, men det är ju under vardagar och kontorstider, under vilka jag går i skolan. Okej, i princip, har väl nån timme efter skolan när jag skulle kunna men... ni vet jag och telefoner. Vill försöka göra detta utan att ringa. Det ska gå att beställa kortet via Internet också.

Så. Det här är allt som blir skrivet i det här inlägget, det blev liksom svårt att samla tankarna till en full rapport om de senaste dagarna. Det kommer i nästa inlägg, hoppas jag.

Hörs.

3 kommentarer:

Teza sa...

Yikes. Inte kul. Men räknigar drar de ändå, det är bara själva kortet som är spärrat, inte hela kontot. Har jag för mig ;)
Lycka till med intervjuerna och annat, hoppas du lyckas övertyga ditt yttre!
Kram

lisbeth sa...

Jobbigt:(
Men enligt Handelsbandkens hemsida kan du få ett nytt kort och PIN-kod med kurirpost till din utlandsadress. Fortast går det kanske om man ringer:s (+46 8 41 12 122) De vill veta ditt personnummer och adressen till dig i Japan, för att kunna skicka ett nytt till dig:)
Det löser sig. Nu är det ju bra att du har lite pengar innestående hos kompisarna;)

Som sagt det var inte du, det var din hjärna och se nu till att ditt yttre blir sams med hjärnan;)

Kram:)

Unknown sa...

Jag har också gjort så, för ett halv år sedan. Och ja klantskalle är väl precis rätt benämning :)
Om det går för dig som för mig så dimper det ner ett kort i ett kuvert här hemma och sedan en kod någon dag senare :) Så vi får väl skicka dom vidare. Men permanent spärrat tror jag att det är. First card hade dessutom den goda smaken att debitera 75kr för ett utbyteskort :(

När det gäller sånt som dras från ditt kort så tror jag inte att dom kan dra något längre. Kortet är ju spärrat det är ju liksom det som är meningen, det ska inte gå att handla på det längre. Så du får väl lite besvär med att ge dom ditt nya kortnummer...

Kollar om du är online på skype i morgon... Eller senare i dag beroende på referens punkt.