I jakt på mat

Först och främst, så ni inte blir besvikna när ni nått slutet av det här inlägget, så har jag egentligen inte gjort något särskilt spännande sen sist. Igår, lördag, tänkte jag ju ursprungligen åka in till Kyoto Station för att skaffa ett japanskt mobilnummer och shoppa lite elektronik. Jag bestämde mig sedemera för att inte göra detta. Jag gick nämligen in på Softbanks hemsida, och konstaterade att det de erbjuder för kontantkorten är i princip lika dåligt för mig som att behålla mitt svenska sim-kort. Sms till utlandet kostar mer med Softbank, likadant med internettrafik, hur nu det är möjligt. Så jag skulle bara tjäna på att skaffa detta om jag faktiskt hade lite folk att kommunicera med här i Japan, så tills jag hittat kompisar här är det inte värt det.

Lunch på CoCo Ichiban Curry House innan jakten på (annan) mat satte igång. Japansk curry är så gott!

Så istället tillbringade jag hela dagen igår med att leta efter mat. Spännande va? Jag vandrade runt hela området här, där det som sagt finns massor av restauranger, men några få och bara små livsmedelsbutiker. Den jag hittade första natten visade sig vara den största inom gångavstånd. Inom cykelavstånd kan det finnas ett par större, men det får jag vänta med att undersöka tills jag har skaffat mig en cykel.
Sedan har vi då problemet som jag upptäckte när jag väl var inne och handlade. Vad sjutton ska man köpa? Jag kommer inte ihåg mycket av vad jag lagade för mat förra gången. Pannkakor vet jag att jag gjorde, och fattiga riddare. Sedan en himla massa saker man ska äta ris till, men jag har ingen riskokare den här gången och tänker inte köpa en för bara 3 månader. Men däremot har jag en toaster oven, vilket jag hoppas ska kunna ge mig lite möjligheter att laga annan mat. Jag har hittills använt den till att grilla en majskolv. Varför är majskolv så fantastiskt gott??

Jag vet inte vilken sorts magi de pratar om, men som tur är smakade detta inte kock. Det var lite som örtsalt, väldigt bra på majsen. 

Men det jag kan konstatera efter min långa promenad är iallafall att området jag bor i är mycket mer av ett bostadsområde än det förra. Jag vet inte om det är uppdelat så, men jag får en känsla av att på den här sidan floden är det mer bostadsområde, och på västra sidan är det mer storstad. Det är där höghusen finns ;) Men mysigt är det här, iallafall, med massa små gator och små hus och vissa ganska sunkiga hus - det är verkligen en salig blandning. De har ju en tendens att inte renovera hus i Japan. Jag säger inte att de aldrig gör det, men oftast låter de husen vara, river dem när det blir omöjligt att bo i dem, och bygger helt enkelt nya. Detta gäller bostadshus, det gäller såklart inte deras kulturskatter, de gamla templen och så, och heller inte höghusen och skyskraporna mitt i stan. Det kanske inte ens gäller bostadshusen egentligen - jag har inte hört detta från några pålitliga källor, egentligen, det är bara intrycket jag har fått.

Exempel på en gata här i området. Mycket mysigt.

Jag och Maria konstaterade förra gången att japanerna gillar att skryta om Kyoto som en "grön" stad, med mycket natur. I stadskärnan består denna natur av några halvdöda träd längs större gator, några väldigt vackra tempelträdgårdar och Sakura (körsbärsträd) längs flera av vattendragen. Här ute måste jag säga att jag förstår bättre. Jag menar, det är fortfarande inte vad jag skulle kalla en grön stad, men nog finns det lite träd och buskar och sånt här och var.
Däremot är jag ju bortskämd när det gäller vatten. Jag menar, Mälaren. Kyoto har en flod. Den heter Kamogawa. Den är väldigt stor. Bred. Den är inte djup. Åtminstone inte när det inte är regnsäsong. Tittar man noga på den så är den inte så imponerande, som vattendrag.

Kamogawa

Kul alternativ om man inte vill ta sig över den normala bron. Förstora bilden - jag älskar sköldpaddorna!

Men sedan har ju Kyoto någonting som Stockholm inte har. Och jag menar inte bara körsbärsträden (ja, Stockholm har Kungsträdgården, ja, det är fint, men nej, det räknas inte i jämförelse med Kyoto - bildbevis finns nånstans på denna blogg och kommer komma igen när säsongen börjar). Det jag menar just nu är de fantastiskt vackra bergen.

Jag skulle kunna spamma med bergbilder från Kyoto, men just nu får ni bara den här. 

Nästan oavsett var man är i Kyoto så kan man vända sig åt öster, norr eller väster och se bergen vid horisonten. Är man där jag bor kan man vända sig åt öster och se bergen väldigt väldigt nära. Går man ett par kilometer österut så har man dem där. Jag har ännu inte gått dit, men jag ska.

Jag har sagt det förr, men Kyoto är en otroligt vacker stad.

Idag kommer jag inte se mycket av den, dock. Idag regnar det. Så idag kommer jag hålla mig inomhus. Jag har lite jobb jag ska roa mig med, jag ska skriva lite, kanske sätta på TV:n en stund och ... ja, förr eller senare kommer jag gå ut iallafall, för ett rum på 14 kvm är inte tillräckligt för att roa mig en hel dag längre. Men det blir inte en lång promenad, och kameran får inte följa med.

Imorgon ska jag däremot ut på äventyr igen. Jag ska ta mig söderut en bit och hitta en butik jag har blivit tipsad om. Den är dockrelaterad. Jag känner att intresset bland mina läsare i allmänhet är svagt, men jag ska nog hitta lite andra roliga saker på vägen också ;)

Utsikt från mitt fönster - detta är inte en betongvägg. Definitiv förbättring jämfört med förra gången.