Sidor

söndag 29 mars 2015

Naturnära

Än en gång har jag inte hörts av på länge, detta beror den här gången på att det kom in jättemycket jobb så de senaste dagarna har ägnats åt att jobba, i princip hela dagarna. Inte mycket mer att säga om det.
Men igår åkte jag ner till Kyoto Station för att få tag på biljetter till Hiroshima. Det gick bra, vid tiotiden imorgon, måndag, åker jag, först till Himeji där jag ska titta på slott och vadhelst annat som visar sig intressant, och sedan vidare på eftermiddagen/kvällen till Hiroshima, där jag stannar i två nätter. Exakt vad jag ska göra förutom att gå till Peace Memorial Park och alla dessa ställen för att bli lite deprimerad vet jag inte. Kanske tar jag en färja ut till Miyajima och tittar på Japans mest kända torii-port (äntligen har jag lärt mig att stava till dem, ignorera alla mina tidigare försök; detta är det korrekta), kanske vandrar jag bara omkring i staden och ser vad guideböckerna inte säger något om (de fyra attraktioner min guidebok listar i Hiroshima är: Atomic Bomb Dome, Peace Memorial Park, Peace Memorial Museum och Hiroshima National Peace Memorial Hall for the Atomic Bomb Victims, men jag förväntar mig att det måste finnas någonting icke-relaterat i stan också). Om inte annat så har körsbärsblomningen precis börjat, och det är alltid värt att se var man än är i Japan. Och så ska jag äta Okonomiyaki, som Hiroshima är kända för, och jag har ingen aning om vad det är. Förutom att beskrivningen verkar ha lite grand gemensamt med typ raggmunkar. Vi får väl se :)

Hur som helst, det var det jag gjorde igår eftermiddag/kväll.

Körsbärsblomningen har börjat så smått, här på Kiyamachi i Kyoto. 
Kamogawa by night, mycket mysig syn, tycker jag.
Idag, förutom att jobba, så tog jag mig en promenad till en helgedom som ligger på ett berg precis här i närheten. Det var jättespännande, man vandrar uppför berget, och väl där är det ett helt komplex med ett par hus, och lite trädgårdar undangömda här och var och en labyrint av gångar däremellan. Vädret var perfekt, också. Det hade regnat, så det droppade fortfarande från träden, det luktade vårregn, och det kändes verkligen som att vara ute i naturen. Vilket man alltid börjar sakna efter en viss tid i den gröna staden Kyoto ;) För det mesta var man alltså omgiven av träd, men på ett par ställen dök det upp en fantastisk utsikt över den lilla dalen på östra sidan och sedan de "riktiga" bergen bortom dem. Verkligen så där så man kunde tänka sig hur det såg ut i den där dalen innan husen byggdes. Hela det här området kittlade min kreativa ådra, det var otroligt inspirerande. Jag tog massor av foton, men just utsikten framförallt är svår att göra rättvisa.

Nästan högst upp låg den här lilla trädgården med fantastisk utsikt över bergen.
Närbild, det här är en kompass (tecknen ni ser på stenarna är norr och väster). Vet inte vad den var till för, men fantasin skenar.
Måste väl vara någon sorts scen.
Trappan ner från berget var väldigt brant och hal, men jag överlevde ;)
Favoritutsikten över dalen.
Så det är dagens rapport. Nu är det dags att packa, och sen sova. Vi får se om det kommer några blogginlägg medan jag är i Hiroshima, för min surfplatta kan inte läsa kamerans minneskort och jag har ingen sladd som passar. Eventuellt kan jag köra på ett annat minneskort medan jag är där. Jag vill inte lägga upp blogginlägg utan bilder, nämligen, jag tycker att en reseblogg måste ha bilder ;) Och det är bara krångligt och förvirrande att lägga upp dem i efterhand. Men hur som helst. Annars kommer ju ändå ett långt, långt inlägg om hela resan när jag väl kommer hem igen.


5 kommentarer:

mamma sa...

Vilka vackra vyer! Spännande kombination av höstlöv och vårgrönska.
Och nu bär det av mot nya spännande äventyr:) Slott, fredsmonument, portaler, okända maträtter och nya städer.
Ladda batterierna så att du orkar och så att kameran funkar;) Vill läsa och se allt:)
Kram mamma

Pappa sa...

Det låter utan tvekan som att du får leta för att hitta något positivt i Hiroshima. Men en god fisk hittar du säkert :)

Fina bilder. Jag håller med om att det gärna får vara bilder. Även om alla livs tecken är trevliga.

Myggan sa...

Nu blir jag jätteoavundsjuk igen... :P Jag är glad att du överlevde en så förrädisk trappa, we both know that I probably wouldn't have. Hiroshima låter spännande, och jag gillar att du tar ut svängarna lite och ser dig om efter sådant som inte nämns i guideböckerna! Det är så man borde turista! :D

Andy sa...

Mamma: Visst är det :) Här går de minsann inte och sopar ;)

Pappa: Ja, det blir spännande att söka efter något att inte bli deprimerad av :p

Myggan: Haha, vad bra, avundsjuk ska man absolut inte vara ;) Eller hur, klart man måste vandra omkring lite efter eget huvud och inte bara gå efter guideböcker :)

Teresa sa...

Åh, vad jag plötsligt saknar att resa ensam! Bara den där känslan att man kan göra precis vad man vill, när som helst...

Förstår att fantasin skenade, det där stället är som gjort för fantasy!

(Har kommit på att jag kan läsa bloggen på mobilen, vilket har underlättat mitt liv en aning ;))