Japanskt bågskytte

Tihi, idag har jag sett pilbågar :D Och kimonos ;)
Var vid Sanjuusangendou, ett tempel ungefär fyrtio minuter härifrån med cykel. Namnet... well, "sanjuusan" betyder 33, men vad gendou betyder är jag inte säker på. Nånting om plats eller utrymme, tror jag, men... strunt samma.
I templet finns det massa statyer, som avbildar Kannon, en... well, det är komplicerat, men hon är en hinduistisk/buddhistisk gudinna över mercy (jag har suttit i tre minuter och försökt komma på vad det heter på svenska. Sorry, kommer inte på det).
Det finns 1000 statyer som är i människostorlek, och en som är enormt jättestor. Och det var jättecoolt, för vid första anblicken såg alla de mindre precis likadana ut, men de var olika allihop. Små små skillnader i kläder, ansikten, och vad som hölls i händerna. (hinduism - massor med händer, naturligtvis).
Och så finns det några andra statyer, av andra gudar och liknande, vissa av dem var jättesnygga.
Tyvärr får ni inga bilder där inifrån på statyerna, för man fick inte ta kort där. Verkligen verkligen inte ta kort där, det stod ungefär var femte meter en skylt om det ;)

Det var också massor med folk där. Trångt var det, iallafall strax innan man kom till ett ställe där man kunde välja vilken väg man skulle ta. Antingen in framför den stora statyn och be, eller ut i en gång förbi den. Vi valde att inte be ;) Så vi gick förbi, och i den gången satt det en munk som petade på ens huvud med typ en stav med lite vatten på när man gick förbi. Läste sedan att det skulle bota huvudvärk ;) Och inte för att jag hade huvudvärk innan, men jag har inte haft det sen dess heller ;)

När vi kom ut ur själva templet så gick vi och titta på bågskyttarna.
Detta var alltså en tävling, som infaller varje år på den söndag som faller närmast den 15 januari. Alla bågskyttar är kvinnor, och de har jättefina kimonos på sig. Det fanns uppklädda killar, i traditionella japanska kläder, som inte heter kimono, för det är tjejernas kläder. Kommer inte ihåg vad killarnas heter. Men whatever.
De skjuter rätt långt, och de flesta vi såg missade. Vilket inte är konstigt, och inte så farligt, för det är väl egentligen inte mycket till tävling, utan mer som en ceremoni. Det kommer bågskyttar från hela Japan och deltar, så ni kan imagine... massa folk :)

Allt detta folk, och allt regn som föll på oss, gjorde det tyvärr svårt för mig att ta bilder, men jag tog ett femtiotal ändå, och... eh... tre av dem blev bra iallafall. Men ni får bara se två av dem här, för den tredje är nästan precis likadan som en av de här. Så iallafall:Detta är tre tjejer som står och gör sig redo att skjuta. Och de har jättefina kläder på sig.
Jag vet inte hur många av er som läser som är intresserad av pilbågsskytte egentligen, men jag är det så jag tänker ignorera det och skriva ändå. Kolla på pilbågarna. De är typ dubbelt så långa som tjejerna som skjuter med dem! Och när de skjuter, så håller de först upp pilen och bågen som de två bakre gör på bilden, sedan för de ner den, och sedan när de släpper pilen så slänger de bak handen som höll i pilen så att den är utsträckt rakt bakom dem. Det ser inte så praktiskt ut om man tänker att skjuta pilbåge i strid och så, men...
Här har vi bild nummer två iallafall:
Fler som gör sig redo att skjuta helt enkelt :)

Och apropå skillnader mellan japanskt och västerländskt bågskytte - skydden. I västerländskt bågskytte har man skydd på båda händerna - för fingrarna som håller i pilen, och för den del av andra handen som pilarna åker över när man släpper dem. Och så har man helst skydd för underarmen också, den arm som bågen hålls i, för det gör jätteont om strängen rör vid armen när man släpper.
Iallafall, som ni ser på japanerna så har de bara skydd för en hand - den man håller pilen i. Och så har de ett skydd över bröstkorgen också, förmodligen också för att skydda sig från strängen. Med andra ord måste man hålla en japansk pilbåge helt annorlunda än en västerländsk...
(men mycket av det ovanstående är gissningar så lita inte helt på mig) Det är iallafall fascinerande, tycker jag :)


Det regnade idag. Började regna i princip så fort jag och Signe kommit fram till templet. Fortsatte medan vi var där också, vilket som sagt gjorde bilder svåra. Mycket för att jag ville ta kort på fina kimonos, men de flesta dolde mycket av kläderna med varmare och regntäta grejer, så det var ingen idé.
Har heller inga bilder på själva templet, för att det var folk ivägen hela tiden. Vill ni ser templet så rekomenderar jag den här länken: http://www.taleofgenji.org/sanjusangendo.html
Där finns också bilder inifrån själva templet, på statyerna :)

Vi var inte där så länge heller. Gick igenom templet, tittade på bågskyttet en stund, sen var det kallt och blött så vi tog oss hem. Vilket också var kallt och blött, för Signe och jag cyklade. Maria åkte tåg, och Tarmo kom inte överhuvudtaget.
Cykla med paraply var lite läskigt, men det var skönt att inte vara helt dyngsur annat än om fötterna när man kom hem.

När vi kom hem åt vi middag (eller liknande, klockan var tre, men jag var hungrig), och sen gick jag, Maria och Henrik och hyrde film och tittade på den. Den var jättedålig. Så vi tittade på Torchwood sen, för att maka up för det ;)
Och nu har jag duschat, och tagit tablett, och nu ska jag lägga mig och plugga lite på rollspelet, vilket jag varit rätt dålig och inte gjort så mycket som jag borde i helgen.
Imorgon är det dags för skola igen. Och jag ska cykla, trots risk för regn, för det har inte regnat tidigare när det riskerats, utom idag, så nu tänker jag ignorera det. Såvida det inte ösregnar när jag går utanför dörren naturligtvis. Men vi får se.

Godnatt iallafall. See you on the other side.