Tokyo (Harajuku)

Hej hej hej, nu har jag kommit hem från Tokyo :D Och sovit i min sköna säng, äntligen ;)

Så, så här har mina senaste tre dagar sett ut:


I lördags kväll gick vi som sagt till Kyoto Station, där vi sedan irrade omkring och letade efter busshållplatsen ett bra tag. Vi hittade den egentligen rätt snabbt, men vi var inte säkra på det, så vi letade lite till bara för säkerhets skull ;)
Sen åt vi middag på McDonalds, som inte har nattöppet vid Tokyo Station. Det var lite underligt, tyckte vi, fast sen konstaterade jag att det väl iofs beror på att det inte är nån vidare idé att ha öppet efter att tågen och bussarna har slutat gå ;) Utom nattbussarna då, men ändå.
Iallafall. Sen satt vi ett bra tag och gjorde inget, tills bussen kom. En av de som jobbade på bussen kom fram till oss och frågade om det var vi som skulle med hans buss ;) Ovanligt att de har utlänningar uppenbarligen :p
Fast han var vänlig, för han tog alla instruktioner och information på engelska i högtalarna också, inte bara japanska :) Det tyckte jag var trevligt av honom.

På bussen, sen då. Tja, jag har aldrig åkt nattbuss förr så jag har inget att jämföra med egentligen ;) Men de släckte ner lamporna helt och hållet när vi började åka, hade heltäckande gardiner för fönstren, och till och med ett skynke som skärmade av förarplatsen och framrutan, så det blev mer eller mindre kolsvart i bussen :) Utom där det kom in lite ljus från springorna såklart, men ändå. Jätteskönt, egentligen, bortsett från en jätteirriterande detalj på denna resan: Jag hade inte med mig mina sömntabletter.
Jag hade inte ens tänkt på dem tidigare, inte skänkt en tanke på att jag kanske borde ta med mig dem, förrns jag satt på bussen och blundade och tänkte att jag skulle försöka sova. Först då insåg jag att de inte var med, och att det var väldigt dumt.
Men, men. Sov väl kanske en halvtimme på bussen ändå ;p
Bussen stannade två gånger på vägen, med ungefär 2-2½timmes mellanrum för pauser som var ungefär en hakvtimme långa. Så kunde man gå ut ur bussen och köpa vatten eller mat, och gå på toa (det fanns en toa på bussen, men de tyckte inte att man skulle använda den medan bussen åkte, och när den stod still fanns det ändå toa på raststället, så jag vet inte riktigt vad poängen var med det hela).

Vi var framme i Tokyo vid tio över sju på morgonen (en halvtimme innan utsatt tid). Det var helt tomt och dött och stängt överallt där då. Saker och ting öppnar ju liksom inte förrns vid tio eller elva :p
Men vi satte oss på ett tåg. Egentligen tänkte vi åka till Harajuku då, men vi hamnade på ett tåg som gick åt andra hållet, så vi gick av vid Akihabara istället. Elektronikdistriktet, som sagt. Men där var ju naturligtvis allt stängt, så vi gick bara lite grand, sen satte vi oss på tåget igen och åkte till Harajuku ändå.
Där satte vi oss först på McDonalds och åt frukost. Ja, på McDonalds, men det beror på att vi var hungriga och det var det enda som var öppet vid den tiden.
Efter frukosten gick vi till ett stort tempel, eller nåt liknande, som låg precis i närheten. För att fördriva tid tills det kom lite mer folk och saker öppnade. Och hålla Maria vid livet, hon var jättetrött ;) Jag var inte jättetrött, tror jag är mer van vid sömnbrist än hon är ;p
Men, hur som helst. Medan vi satt där på en bänk i templet gick de här människorna förbi:Vet inte säkert, men förmodar att det här var ett bröllop :) De gick över gården och sen in nånstans där vi sedan hörde lite trummande från, vet inte vad som hände egentligen, men ändå ;) Det var lite kul.

En stund senare gick vi tillbaka till Harajuku, men det var fortfarande tidigt - strax efter tio - och det var fortfarande trött, så vi gick istället till stationen igen och satte oss på tåget.
JR-linjen som går förbi Harajuku heter Yamanote, och den går i princip i en cirkel runt Tokyos innerstad. Stannar även i Akihabara, Shibuya, Tokyo Station, Ueno och lite random andra väldigt stora ställen. Och tågen åker bara runt, runt, runt, de har ingen ändstation, vänder aldrig om :) Så vi tänkte att vi skulle åka ett varv på den här linjen (det tar ungefär en timme), tillbaka till Harajuku och hoppas att allt piggnat till till dess.
Så vi åkte där, Maria sov större delen av vägen, så sen var hon piggare resten av dagen ;) Själv satt jag och läste och var huvudkudde :p
Sen när vi kom tillbaka till Harajuku visade det sig att man inte får gå av på samma station där man gick på. Det blev vi sura på, så vi åkte istället till Shinjuku, som skulle vara ett stort shoppingställe. Det regnade när vi kom dit, så vi orkade inte vara så aktiva i att leta efter ställen. Men vi hittade en affär vi gick in i. Den hette Closet Child, och sålde massa lolita-kläder ;)

Sen åkte vi tillbaka till Harajuku en gång till. Och här kanske jag ska påminna om vad det är för ställe.
Harajuku är ett distrikt, egentligen mest en gata, som är känd för att det på söndagar finns en massa människor i underliga kläder, inklusive cos-play (utklädda till karaktärer från spel, film, anime, manga osv). Tyvärr såg vi inte många såna när vi var där :( Tror att det kan ha berott mycket på att det regnade, så även om det var folk ute så doldes de i havet av paraplyer. Jobbigt att vara utlänning där, allt vi kunde se var paraplyer, japanerna gömde sig liksom under dem ;)
Vi såg några fina kläder, fast tyvärr var det alldeles för trångt för att man skulle hinna få upp kameran och få ett kort på dem. Har bara ett:
Hennes kläder tyckte jag väldigt mycket om ;)
Andra var tjejer i maid-klänningar, vanliga lolita-kläder... en hade en hatt som såg ut som en bakelse på huvudet, och nån form av fastklistrade bakelser under ögonen, och... var väldigt lolita ;) Jag försökte få ett kort på henne, men jag fick bara se henne i ett par sekunder, sen försvann hon bakom paraplyerna. Sorry.
btw, för de av er som eventuellt inte har något grepp om vad lolita är. Det är en japansk lkädstil med massor av under-kategorier, så det är svårt att beskriva. Ofta väldigt inspirerat av Alice i underlandet, av nån anledning. Jag har försökt hitta nån sida med bra lolita-bilder, men jag är för lat för att leta ordentligt, så klicka här om ni vill läsa istället, finns två bilder, inte så bra.

Hur som helst. Under denna runda hittade vi en affär som hette Body Line, som hade rea och sålde massor av lolita-kläder. Mest klänningar, men lite annat också. Ni kan få en dålig bild från inne i affären, jag hann bara ta en innan de upplyste mig om att man inte fick ta bilder där inne ;p
Där inne var vi ett bra tag och tittade på roliga kläder. Jag köpte en jacka som ser ut så här:
Visst är den snygg? :D
Inte särskilt mycket jag, men jag ska göra något åt det när jag kommer hem :)

när vi blev hungriga letade vi sedan reda på Jangara ramen, som vi visste skulle ligga där nånstans, och så åt vi middag där. Ramen, såklart. Vilket är nudlar, om ni inte vet det ;) (alltid svårt att veta vad ni har koll på och inte, hoppas ni inte tycker jag idiotförklarar er när jag kommer med mina förtydliganden. Eller att de är för få, isf får ni säga till vad mer ni vill ha förklarat så kommer det i nästa inlägg) :)

Moving on. Det här åt jag där:
Det var jättegott. Faktiskt, det var helt underbart fantastiskt gott till och med :) Två minustecken dock:
1. Det var dyrt (800yen), vilket absolut hade varit värt det om det inte varit för punkt nummer två:
2. Ingen matro. Det var så mycket folk där och så lite plats så folk stod i kö bakom en och väntade på att få nånstans att sitta, så man var tvungen att äta upp och sedan omedelbart gå därifrån. Väldigt synd.


Efter detta skulle vi hitta vårt hostel. Klockan var typ två när vi åkte från Harajuku. Vi hade jätteont i fötterna förresten! Jag hade så ont och blev så irriterad på min tåring att jag tog av den!!! Och detta kräver tre utropstecken, faktiskt, för den där tåringen har jag haft i fem år och aldrig förr tagit av mig. Det gjorde väldigt ont att ta av sig den nu, kan jag tala om, min tå har blivit tjockare de senaste fem åren...
Men, men, det var en parentes. Resan till hostelet var det.
Det var inga problem att hitta rätt tåg och sånt så vi kom till rätt station, men sen kan ju naturligtvis inte allt gå helt smärtfritt, så vi gick ut genom fel utgång och irrade omkring på östra sidan i typ en timme innan vi insåg att det var fel och vi gick över till den västra istället ;p
När vi väl gjorde det var det inte svårt att hitta hostelet. Vi kom fram dit ungefär tjugo över fyra.
Det var lite kul, ni ser flaggorna som hänger där, eller hur? De hände runt hela det där lilla huset, som btw var nån sorts allmänt kök, själva hostelet låg bakom. Men ändå, flaggorna. Det var Japans, Frankrikes, Tysklands, Storbritanniens, Kinas, Koreas, USA's och så några andra stora länder, jag kommer inte ihåg just vilka just nu. Men det var massor av stora länder iallafall. Och Sverige. Vår flagga var där, blandat med bara en massa stora länder X) Jätteunderligt ;)
Men ändå. Vi checkade in, hos en jätteläskig man som försökte vara väldigt social - lite för social, vi blev rädda för honom :s Han pratade japanska med oss också, när han insåg att vi bodde i Japan, och jag blev lite glad när jag knappt ens tänkte på att han bytta språk, jag förstod vad han sa ändå :D Visserligen använde han enkel japanska, men ändå ;)
Vi blev uppvisade på vårt rum. Men han gjorde vel nånstans så vi fick ett 3-bäddsrum istället för twin room, som vi hade beställt. Var lite surt. Men vår room mate var en trevlig koreansk tjej (eller kvinna) som vi ändå knappt såg nåt av så det gjorde inte jättemycket. Fast vi betalade därmed fel pris, för vi betalade för ett twin room ;p Men, men.

Själva rummet var... pyttelitet täcker det inte. Här:
Det där är dörren in till vårt rum, jag försöker demonstrera hur liten den var med min arm. Min armbåge rör vid ena sidan, fingrarna rör vid andra.Och här sitter Maria i sängen. Som han påstod skulle vara 2 meter i längd, men det var den inte, den var 180cm. Möjligen lite mer, jag är 177cm lång, jag fick plats i den med under 10cm till godo. sängen var dock rätt skön - den hade en äkta madrass, inte en futon, men var inte för mjuk ändå. Gives me hope, jag har varit orolig att jag inte ska kunna sova på mjukt underlag när jag kommer hem ;)
Och om man stod intill väggen och sträckte ut armen mot den andra väggen, genom sängens bredd alltså, så nådde fingrarna den andra väggen. så rummet var under 1½meter brett och under 2meter långt. Tiny. Sängarna var våningssängar, Maria sitter där på sängen i mitten, det fanns en bädd över och så en på golvet.
Och Det fanns fyra rum. Allt hade blivit ombyggt från en liten etta - en i japanska mått mätt liten etta. Ett av rummen var en garderob - på riktigt. Det var två madrasser som lagts in i en futon-garderob. Mina föräldrar kommer ihåg hur min garderob ser ut? Det var en sån som två personer sov i.
Och det fanns bara AC i vårt rum, men den var tvungen att vara på för att alla rummen skulle vara svala. Han satte först på den på 21grader, så det blev iskallt! Till sist gick vi ner och sa att det var lite för kallt, så han drog upp det till 25 grader, vilket var mycket bättre.
Och nu var jag tvungen att börja den här raden också med 'och' bara för att jag gjort det de senaste fyra ;) Det jag skulle skriva var att det var äkta tatami-matta på golvet, vilket var jätteskönt. Såna golv är väldigt mjuka :)

Kort sagt om hostelet, det var inte världens bästa ställe. Men det var billigt, och det var värt det när man bara skulle sova en natt :)
Hoppas stället jag och Teresa ska bo på är en liten aning större, man fick nästan klaustrofobi här ;) Men det vi ska bo på är iofs billigare och har en bättre location i själva Tokyo, så... hrm, vi får väl se. Nån catch måste ju finnas :p

Aja. Jag och Maria var väldigt trötta nu, men vi höll oss vakna tioo niotiden ungefär, sen gick vi och lade oss. Jag vaknade vid tjugo i tolv av att folk pratade. Gick på toa då också, sen lyckades jag sova till strax efter sex. Somnade om och vaknde igen strax efter sju, åtta och nio också. Där efter nio gick ajg upp, då tyckte jag inte det var nån idé att sova vidare :p
Gick ut och fotade hostelet lite grand, orkar inte lägga in alla bilderna här, sen väckte jag Maria och vi checkade ut vid tiotiden.

Vi gick till Mos Burger och åt frukost, sen åkte vi till Akihabara. Det riktiga. När jag var där med mina föräldrar hittade vi inte det riktiga distriktet - vi hittade en stor affär i princip. Visade sig att hade vi bara gått hundra meter åt andra hållet hade vi hittat det riktiga ;) Men, men, nu vet jag det ivf :) Så här ser det ut där:
Fick tyvärr inga fantastiskt bra bilder men ändå :)
Jag köpte mig en denshi-jisho, äntligen :D Elektronisk ordbok. Så här ser den ut:
Storleken kan vara svår att se där, kom jag på, den är ungefär 15x10cm :) Kanske 2cm tjock. Visst är den fin? :D
Och jag är till och med rätt övertygad om att jag vet hur man använder den ;) Kan med säkerhet översätta från japanska till engelska, tror jag kommer ihåg hur man gör tvärtom, och hur man skriver in ett kanji och får läsnig och översättning på det :)

I Akihabara gick vi också i lite andra affärer. En mangaaffär som hade ungefär samma saker som i Kyoto, lite hobbyaffärer, en dockaffär Maria ville gå in i ;)
Sedan åkte vi till Harajuku igen (börjar ni förstå varför mtt inlägg fick hetta så inom parentes?). Det är verkligen en helt fantastisk gata, även utan massa cos-play och sånt :) Massor av roliga affärer med coola kläder och mystiskheter ;) Jag tänker jämföra den med Västerlånggatan/Drottninggatan i Stockholm. Om man lägger in typ Rio och Blue Fox på de gatorna, för det är den stilen av kläder som såldes mycket av. Om ni vet vad som säljs i de affärerna ;)
Vi gick till Body Line igen. Maria köpte lite kläder. Bland annat:
Detta är ett exempel på lolita-kläder. Wa Lolita heter den, och är inspirerade av traditionella japanska dräkter - kimonos, som ni kanske ser ;) Egentligen var det en röd fluffig kjol till också, men den satte hon inte på sig här (förståeligt, vi var mitt på på en gata) ;)

Sen åt vi crépe ;) Och gick omkring i affärer och pratade om karaktärer från våra böcker ;) Mest från mina böcker... folk som skulle ha på sig kläderna vi gick omkring och tittade på, och hur lyckliga de skulle vara om de hittade de där affärerna ;) Ja, vi tenderar att behandla och prata om våra karaktärer som om de var riktiga personer. Vi har inte vuxit ifrån låtsas-kompis-perioden ännu ;) Och kommer förhoppningsvis aldrig göra det :p

Efter ett tag åkte vi till Tokyo Station. Letade reda på var busen hem skulle gå, och sen ville vi hitta Tokyo Tower. Fast vi hade glömt bort vart det låg egentligen, så klart vi inte hittade det ;) Eftersom det inte ens ligger i närheten av Tokyo Station utan vid Roppongi typ :p
Men vi åkte upp till våning 17 i ett hus intill Tokyo Station. Det var en jätterolig hiss, en shuttle-lift mellan våning 1 och 17, som gick jättesnabbt och den var genomskinlig så man kunde titta ut medan man åkte. Man fick lite svindel, och lock för öronen, det var lite som en långsam version av uppskjutet på vägen upp och fritt fall på vägen ner ;)
Kom på för sent att jag kunde ha filmat det, sorry, fast jag tror inte dethade varit lika kul att se på film som det var att uppleva :p En underlig rekommendation - åk den hissen om ni nånsin kommer till Tokyo ;)

Där uppe var det rätt fin utsikt. Tog ett par kort.
Rakt framåt:
Och nedåt:
Myror på övergångsstället ;)


Efter detta åkte vi än en gång tillbaka till Harajuku, som vi vid det här laget kan utantill ;)
Gick till Body Line igen och jag köpte ett par byxor som också är jättecoola:
Detaljerna går nog inte att se här, framförallt att det är en kilt på byxorna också. Eller liknande... Det är två tygbitar, som ser ut som delar an en kilt, fastspända på framsidan och baksidan. De går att ta bort, men det är mycket coolare med dem på :p
Jag ska göra om de här lite också när jag kommer hem. Göra de där banden som går mellan benen lite mer färgglada. Jag håller på att ändra min stil, fast oroa er inte, jag tänker inte bli helt goth (som de här två klädesplaggen antyder) för titta vad jag mer köpte:
Jag tänker bli hippie-gothare :) Göra mig en helt ny stil ;) Okej, tro't eller ej, hippie-goth existerar redan, men det lilla jag har sett av det är tråkigt, jag tänker göra en rolig version :p
För jag tycker att goth-kläder är jättecoola, men de är bara svarta och möjligen vita och möjligen pyttelite andra mörkbleka färger, och jag vill ha mer färg än så, så nu tänker jag blanda :)

Hur som helst. Tog också lite bilder ute på gatan, nu när det var fint väder så man slapp paraplyerna:
Till vänster ser ni folket på gatan, inte fullt lika många nu på måndagen som det var på söndagen, men ändå, och till höger ser ni Body Lines skyltfönster, med tre stycken lolita-klänningar. Ni får klicka på bilden för att förstora den om ni vill se detaljerna ;)

Och så hittade jag det här skyltfönstret:
Varför har skyltdockan glass på huvudet?
Jag förstår mig verkligen inte på japaner... eller är detta normalt? Jag har svårt att skilja på japanskt och normalt numera, men... va?

Still... I digress...
Efter detta gick vi omkring i lite fler affärer, träffade på ett par svenskar, men det är jag ju inte ens förvånad över ;)
Sen när vi skulle åka till Tokyo Station igen, för att hitta våran buss, hade vi så gott om tid på oss så vi bestämde oss för att åka ett och ett halvt varv på Yamanote-linjen. så det gjorde vi, och började under tiden skriva en konversation, och vi hade så kul så vi missade stationen Tokyo andra gången när vi skulle gå av där ;) Åkte en station för långt, så vi fick åka tillbaka där.
Var vid Tokyo Station vid halv tio, bussen skulle gå tio över tio. Gick till busshållplatsen och väntade där. Och blev paranoida, för bussen var tjugo minuter sen :s I Sverige hade jag knappt ens brytt mig, men här är jag så van vid att allting går precis när det ska X)
Men, men. Vi kom på bussen till sist. De var inte lika hänsynsfulla den här gången, de gav ingen information på engelska, så vi fick lyssna på japanskan och hoppas att vi inte missade nåt vitkigt. Vilket vi inte gjorde - egentligen var informationen överflödig ändå ;)

Maria hade förresten jobbiga personer framför sig på båda bussresorna. Som hade sätet bakfällt hela tiden, inklusive under rasterna, så vi stackars långbenta västerlänningar knappt kunde klättra in och ut från våra säten :s Irriterande människor.

Annars. Nu har det snart tagit mig två timmar att skriva det här inlägget, så det här sista kommer i ilfart.
Inte för att det är så intressant ändå. jag var rädd att batteriet på min iPod skulle ta slut under bussresan hem, så jag sparade på det under första delen av resan, men då var jag på så dåligt humör under den rasten så jag ignorerade det sen och spelade musik resten av resan. Batteriet räckte ganska precis för det.
Vi kom fram till Kyoto i rätt tid, tio över sex på morgonen, och var så trötta så det går inte att beskriva. Åkte tunnelbana hem, duschade, borstade tänderna, sen slängde jag mig i sängen och sov till klockan ett.


Och det var väl hela rapporten om Tokyo-resan :)
Som sagt, tog mig två timmar att skriva, så belöna mig med kommentarer :D Jag hoppas ni hittar nåt att kommentera, annars var det ju rätt bortslösade två timmar X)

Klockan är kvart i åtta så jag ska ta mig till affären och se om jag kan hitta någon middag åt mig.
Vi hörs :)