Sidor

söndag 26 oktober 2008

Rapport om min födelsedag ;)

Hallå där. Igår fyllde jag år, om någon har missat det, och jag hade en jättetrevlig dag :)

Klockan fem träffade vi Signe, Henrik och Yoshi nere vid entrén till vårt hus, och så åkte vi in till Kawaramachi.
Kawaramachi är Kyotos centrum, typ, med flera stora department stores, och massor av småaffärer, restauranger och allt möjligt annat. Det är också sista stationen på Hankyu, tåget som har en station en minut från vårt hus och som åt andra hållet går ända till Osaka. Och så är det stationen man åker till när man ska till vår skola också.
Just igår var det nästan fullt på tåget. Vi fem kunde inte gå in i samma dörr, och det var trångt när man väl kommit in. Ungefär som på tågen från Stockholm som har anslutning till Nynäshamn på sommaren när en Gotlandsfärja just ska gå.

Men i alla fall, vi kom till Kawaramachi, och vi gick mot skolan för att Henrik skulle ta ut pengar, vilket går att göra på Family Mart och Seven Eleven i närheten av skolan. När han fått ut pengarna började vi leta efter ett Café som Yoshi sagt var bra. Vi var tvungna att gå runt lite grand, och Yoshi fick fråga efter vägen. Det är jättesvårt att hitta saker här, även när man vet precis vad det är man letar efter.
När vi till sist kom fram till cafét hade de inte plats för fem stycken. Vi väntade en liten stund för att se om någon annan kund gick därifrån, men sen gav vi upp och gick upp till stora vägen igen, och till en restaurang.

Där var det också lite ont om plats, så vi fick sitta på rökavdelningen, vilket har helt okej eftersom ingen faktiskt rökte just då.
Det tog en stund innan vi lyckades bestämma oss för vad vi skulle äta. I alla fall jag och Maria som inte hade minsta aning om vad det var vi kunde beställa. Okej, lite aning, för det stod lite grand på engelska också.
Det jag till sist beställde in var Räkor, ris, ägg och chili. Det starkaste som fanns på menyn, och som var… en liten aning starkare än inte starkt, men mest sött. Jag kommer få abstinens för starka saker till sist här :(
Men i alla fall, den var god ändå. Och så här såg den ut:


Och så här såg de andras mat ut:
Henriks närmast, och hans hand, sedan Yoshis i den runda formen och Signes till vänster. Tyvärr vet jag inte riktigt vad något av det var för något. Jo, Henriks var ris, ägg och friterad köttbit. Typiskt japaner. Ris får man överallt, ägg likaså och friterade grejer också.

När vi ätit upp fick jag en gratis parfait :D För att jag fyllde år, då bjuder de på en gratis parfait :)
Så här såg den ut:
(ni kan också se Signe i bakgrunden, och några sovande japaner)

Och den var jättegod. Grädde, jordgubbar, parfait, och så Corn Flakes i botten.
Vi fick in fem skedar också, och jag undrar om det hade skett i Sverige. Jag har en känsla av att det inte skulle göra det. De andra skulle ha fått köpa en egen om de ville ha nåt. Men hur som helst.
Eftersom vi alla fem åt av den så tog den slut rätt fort.

Och när den tog slut gick vi vidare, till ett ställe som sålde crepes. Där hade de just nu extrapris (igår var sista dagen) så min crepe kostade bara 450yen tror jag. Men det var Yoshi som betalade för mig, så det var väl han som var glad ;)
I alla fall. Det var crepes med jordgubbar, grädde, brownie och små chokladbitar. Jättegott! Orkade dock inte äta upp hela, för det blev rätt mycket till sist ;)
Vi tyckte väldigt synd om hon som stod och gjorde dem också, för hon var helt ensam – och skulle ta beställningar, göra crepes och lämna ut dem till rätt person. Det var säkert jättestressigt, och vi kände att vi egentligen ville hjälpa henne lite. Men, men…

När vi hade ätit upp våra crepes gick Signe därifrån, för hon skulle till sina kompisar och ha Atlantis-kväll. Lite orättvist ;)
Men vi hade jättekul resten av kvällen också.
Vi gick till något ställe som hade en mystisk apparat, där man tog några bilder, och så kunde man manipulera dem efteråt. Eller ja, manipulera, men man kunde skriva och rita digitalt på dem, och sätta dit massa skojiga bilder. Så vi hade lite kul med dem ett tag :) Man fick ut dem som klistermärken sen också, men de har Yoshi så jag vet inte om/nät jag kommer få några :o
Men i alla fall. Går säkert dit igen så småningom ;)

Här har vi en bild på när vi satt och lekte med bilderna:Ni kan också se lite antydningar till hur Henrik och Yoshi ser ut :)
Man satt alltså med en varsin penna och petade på skärmen för att rita och skriva och sätta ut saker.

Sen gick vi vidare. Vi hamnade på en department store som jag tyvärr inte kommer ihåg vad den heter. Men den var jätterolig. Nederst hade den bland annat massa Halloween-saker – dräkter, masker och assecoarer. Roliga saker ;) Och lite mobilsmycken och grejer med olika mangafigurer. Jag hittade massa småsaker jag ska köpa till folk när jag lyckats lista ut hur man skickar brev hem ;)
I alla fall, sedan fanns det ett par våningar med inredningssaker. Dels glas, koppar, och andra kökssaker. Och gosedjur, klockor och kuddar. Coola lampor, speglar, stolar, typ saccosäckar fast inte riktigt, och kotatsus.
Jag ska köpa en kotatsu! Det är ett lågt bord med värme på undersidan, och så lägger man en filt över (och så en bordsskiva över filten så det fortfarande är ett bord) och så sitter man där och myser när det är kallt på vintern :)
Men ja. Det fanns också en våning med kontorssaker. Massor av pennor, kalendrar, anteckningsböcker och så vidare.
Och överst fanns en våning med musik och lite film. Där lyssnade jag på en låt Henrik tyckte jag skulle höra (den var bra) och funderade på om jag skulle köpa Jumper. Den var på halva priset (vilket fortfarande var nästan 2000yen), jag har tänkt att jag vill se den längre och den hade en cool bild med sig också. Men jag köpte den inte.
Men det ligger i närheten av skolan så jag kan gå dit när jag vill egentligen :)

Men sen åkte vi hem. Och det var det ungefär…

Idag har vi bara vilat oss. Tittat på lite film. Men jag har inte mycket film nu :( Jag måste köpa en ny hårddisk i veckan.
Goda nyheten är att ingen har kommit till varken mig eller Henrik och klagat på att vi laddat ner saker. Så det är nog ganska säkert.

Till sist kan ni få en bild på vad Maria köpte i den stora affären i var i:
Susuwatari!
Den heter Jinto ;) Och det är möjligen kul för Teresa om hon kommer ihåg det namnet ;)

Nu ska jag sova. Klockan är tjugo över elva och imorgon är det sopor och skola.
Godnatt.

lördag 25 oktober 2008

Födelsedag

Tjoho!
Hej på er. Klockan är 12:47 lördagen den 25 oktober. Och idag fyller jag 20 år :D
Det är en väldigt speciell ålder här borta. Åldern man blir myndig, så nu får jag äntligen skaffa mig en mobiltelefon osv :) Och så har det inte ens ett normalt namn, "tjugo år", det heter "hatachi" :) Vilket kanske inte låter konstigare än alla andra japanska ord för de flesta, men det konstiga är att det tekniskt sett inte betyder "tjugo" överhuvudtaget. Vet itne vad det betyder, och jag uppfattade ingen förklaring till varför, men så är det iallafall :)

Men iallafall. Jag har just gått upp så jag vet inte hur dagen utvecklar sig riktigt. Men planen är att jag, Maria, Henrik och Yoshi ska gå ut och äta, förmodligen på ett café, och sedan ska vi äta crépes :) Och de ska bjuda mig, för vi tycker allihop att födelsedagspresenter är jobbiga att hitta på, så det här blir lättare ;)

Och apropå mat och födelsedagspresenter så öppnade jag mormor och morfars present. Ett par grytlappar, med fiskar på :) Jättebra, för sådant har absolut saknats här. Jag har tänkt på att köpa underlägg att ställa kastruller på, men inte grytlappar så man kan få dit dem ;) Så nu hänger de på mitt kylskåp och väntar på att bli använda :)



För övrigt. Igår var en rolig dag också. Efter skolan gick vi upp till vår hyresvärd för att betala hyran, och där uppe var ägaren till huset, och han gav oss en hel påse full med chips. Bara så där ur det blå. Vi vet inte varför, men vi blev väldigt glada och hade lite fest på kvällen sen :)
Vi åt chips och godis, drack läsk och tittade på andra säsongen av Zero no Tsukaima. Hela andra säsongen, precis som vi tittade på hela första i torsdags ;) Och det var fortfarande jätteroligt :)

Från skolan har vi fått en lite ny läxa. I vanliga fall får vi att skriva tjugo meningar, varje dag. Nu över helgen ska vi skriva tjugo frågor, och vi ska också prata japanska utanför skolan. Typ på barer och så, sade Kurita-sensei. Nu ska jag inte ut på nån bar, men jag får väl prata lite japanska med Yoshi så har jag gjort mitt ;)
Det är lite läskigt. vi har lärt oss jättemycket för att bara ha gått i två veckor, men jag känner mig fortfarande blyg. Men jag är övertygad om att det är bra att försöka prata japanska även utanför skolan, så man faktiskt får in det man lärt sig i riktiga konversationer. Så jag ska försöka. Till att börja med ska jag försöka börja beställa saker på restauranger och så med ord istället för att bara peka. Och faktiskt försöka höra vad kassörskorna i affärerna säger till mig. Det försöker jag iofs redan, men de pratar jättesnabbt och verkar egentligen inte intresserade av att jag ska höra. Jag misstänker att det egentligen gör är att räkna upp hur mycket alla saker man köper kostar. På Life frågar de också efter ett "pointo caado", och det är jag jättestolt över att veta, och kunna svara nej på japanska :) Men jag ska försöka lite mer. Tänk om de faktiskt säger nåt viktigt ;)

Hur som helst. Nu ska jag försöka få ihop alla 20 frågor och skriva dem så jag inte behöver bekymra mig för det resten av helgen :) Så kan jag fira min födelsedag i lugn och ro :D

Hörs :)

torsdag 23 oktober 2008

Reflektioner

Hej och goddag alla människor :)

Idag är det torsdag. Eller, klockan är över tolv, så tekniskt sett är det fredag här. Men hur som helst. Vi har tittat på anime (Zero no Tsukaima) - tolv avsnitt eller så under kvällen. Det var jätteroligt, för det var en så söt och fånig serie så man kunde inte annat än att sitta och skratta X) Och så åt vi god mat (fläskkotlett och ris) och hade trevligt. Det var alltså jag, Maria och Henrik, nere hos honom igen.
Men egentligen, det roligaste med att titta på anime, är att jag faktiskt börjar inse att jag lär mig japanska. För jag förstår saker och ting de säger - jag snappar upp ord jag har lärt mig i skolan under dagen och det är jättekul :D

Dagen har varit trevlig, även innan kvällen. Skolan var kul - jag börjar äntligen känna att vi lär oss saker vi kommer ha nytta av i framtiden. Efter skolan gick vi hem, den här gången på lite mindre vägar, och det var trevligt.
Medan vi gick där ställde Henrik frågan "Vad är mystiskt eller konstig med Japan?" - en fråga han tydligen fått i skolan under dagen. Och jag håller med honom när han sa att trots att man ofta säger att "det där är märkligt" och så, så är det svårt att faktiskt sätta fingret på vad som är konstigt med det här landet.

Jag tänkte brett, och kom fram till några få saker som faktiskt känns annorlunda än hemma.

Det mest påtagliga, som jag tänker varje gång jag ser en trafikerad väg, är vilket kaos det egentligen är. När man tittar på bilarna på vägarna, och går på övergångsställen.
Det finns rödljus för oss och för bilarna, men bilarna har bara ett. I Sverige är det så att det finns ett rödljus för de som ska åka rakt fram och ett för de som ska svänga över motsatt sida, eller hur? Oftast iallafall. Här finns det bara ett ljus, nästan alltid.
Alltså:
De som åker på vägen som går söderut/norrut har grönt ljus. Då kan man åka rakt fram eller svänga åt vänster. De som ska åt höger får åka fram lite och sedan vänta tills alla andra har åkt färdigt, och då får de svänga åt höger. Så om det är många som ska åt höger hinner inte alla med under ett grönljus.
Det ser verkligen ut som kaos, tycker jag, och det är väldigt fascinerande.

Annars tänker man på alla små japanska kvinnor som står utanför stora department stores och delar ut pappersservetter. Det är verkligen ett märkligt jobb.
Och så tänker man på folk, även det ofta kvinnor, som står med megafon och skriker ut reklam medan några andra omkring dem går och delar ut flyers.
Och naturligtvis alla jäkla vending machines överallt. Till och med på småvägarna vi gick på idag fanns det en vending machine var tionde meter - och är det en överdrift är det en väldigt liten.

I övrigt är det inte så mycket. Folk är korta, men jag är för van vid att vara lång för att riktigt tänka på det. Möjligen märker jag att jag mer sällan träffar folk som är längre än jag själv här - men det finns fler japaner än man fått för sig som är längre än jag.
Vad jag dock fortfarande blir irriterad på är att jag måste böja huvudet så fort jag kommer upp i vårt hus, för om jag går rakt så skrapar mitt hår i dörrkarmen. Vilket är mycket obehagligt.
Jag har också lärt mig att i köket ska man stå på knä och laga mat, för då hamnar allting i rätt höjd ungefär :)

Att det säljs massa saker jag inte vet vad det är hade jag ju naturligtvis räknat med, så det känner jag inte är särskilt märkligt. Att de har glass som smakar grönt te är inte heller så konstigt, och jag har vant mig vid att uttags- och biljettautomatier pratar med mig.
En sak som säljs som ser jättemärklig ut:

Pepsi White. "Pepsi & Yoghurt Flavor" står det nedanför. Och drickan var mjölkvit. Och smakade helt okej, faktiskt.
Det var dagens märkliga inköp (det var Maria som köpte, jag och Henrik smakade).

En sista sak som jag faktiskt irriterar mig på här. Alla japaner går så långsamt. Det är förmodligen för att de har så korta ben, men iallafall ;p
Okej, alla japaner går långsamt utom allas vår lilla ekorre Yoshi, som nästan springer vart han än ska och när det än är ;)
Och honom fick jag ju förresten en fråga om i kommentarerna till förra inlägget så jag ska presentera honom lite bättre:
Yoshi är Henriks pojke, han är infödd japan men talar både engelska och svenska riktigt bra. Om jag minns rätt lärde de känna varandra när Yoshi var i Sverige för första gången, för några år sedan. Men det ska jag inte svära på, för jag kommer inte riktigt ihåg hur allt det där gick till ;)
Men han är hur som helst väldigt trevlig, han bor i Osaka och pluggar svenska och forskar i... nåt... som hade med hur homosexuella blir sedda i Japan respektive Sverige. Tror jag.


Och apropå kommentarer till förra inlägget, angående soporna kan man tyvärr inte ställa ut dem kvällen innan, för då hittar kackerlackor och kråkor dit :(


Iallafall. Det får vara allt för inatt. Nu är klockan halv ett så jag ska duscha och borsta tänderna, sen får vi se om jag orkar skriva lite meningar innan jag somnar. Vi har i läxa, varje dag, att skriva 20 meningar (eller så många meningar vi kan på ett papper som har 20 rader) som vi lärt oss under dagen. Det är en rätt soft läxa egentligen :)

Godnatt, iallafall. Vi hörs :)

onsdag 22 oktober 2008

Äventyr i Kyoto

Goddag, goddag. Eller godkväll. Nästan godnatt, för klockan är elva här. Men hur som helst.

Idag har vi varit på lite äventyr efter skolan (som inte var så intressant att jag tänker säga nåt mer om den här).
Äventyret bestod i att jag, Maria och Henrik skulle åka till Kyoto International Community House. Vi lånade en karta av Signe, och Henrik fick en vägbeskrivning av henne.
Vi satte oss på bussen och åkte till hållplatsen det stod på kartan att vi skulle till. När vi kommit dit regnade det och var mörkt (klockan var halv sex eller så, och då är det mörkt, men ändå). Vi började gå, men vi hittade inte kanalen Signe sagt att man skulle följa. Så vi gjorde turistgrejen att ta upp kartan och stå och se förvirrade ut (inte bara - vi försökte faktiskt själva lista ut hur vi skulle gå), och en vänlig japan kom fram och frågade om vi ville ha hjälp. Vi sa vart vi ville, och han gav oss en beskrivning.
Vi följde den och hittade kanalen, och började gå längs den. När kanalen tog slut fanns det två gator att välja mellan att svänga upp på - för enligt kartan skulle man norrut från vägen vi gick på. Vi gick upp på en gata, men hamnade så småningom vid ett tempel och tyckte att det var konstigt. Så vi gick tillbaka och gick på nästa gata istället, men där var det också konstigt. Och vi tittade på kartan, hittade templet vi varit vid innan, och såg att man skulle gå lite längre norrut på den gatan. Så vi gjorde det, men kom bara till ett annat tempel.
Så vi gick tillbaka, och fortsatte på den stora gatan, för vi tänkte att det kanske fanns en annan gata att svänga in på sedan. Vi hittade inget sådant, men vi hittade ett hotell, och ställde oss utanför det för att fånga en taxi. Vi visade taxichauffören vart vi ville nånstans på kartan, han körde ungefär tvåhundra meter tillbaka på den stora gatan, och släppte av oss.
Det var precis vid det stället där vi förut gått upp på de två andra gatorna, men det låg på den södra sidan av gatan. Gissa om vi kände oss dumma.

Sen gick vi in där, för att utföra vårt ärende. Det var att leta reda på en tidning som enligt Yoshi hade massa annonser om jobberbjudanden, och att möjligen skaffa lite japanska kompisar.
Vi kunde inte hitta tidningen, och Yoshi svarade inte på Henriks sms, så vi tog en annan tidning som också hade lite jobberbjudanden. Och Henrik och Maria skrev upp lite mailadresser till folk som satt upp lappar på anslagstavlan om att de ville ha kompisar som kunde prata engelska med dem. Jag skrev inte upp någonting, och är inte säker på varför.
Men iallafall.

När vi kände oss färidga där (när den amerikanska kanalen på TV:n som stod i lobbyn började vissa något jättemystiskt musikprogram) gick vi därifrån.
Vi hittade tillbaka till busshållplatsen och satte oss på bussen igen. Sedan råkade vi gå av den en station för tidigt. Jag uppfattade inte namnet på hållplatsen, men Henrik och Maria sade att vi var på "Sanjo-dori", så jag ledde oss dit jag tyckte att "Shijo-dori" borde vara. Shijo-dori är den stora gata man kan gå mellan vår skola och våra lägenheter. Vi gick där, och kom till Shijo-dori och Kawaramachi (som är området där skolan ligger), fast från helt fel håll mot vad jag trott. Eller inte helt fel, vi kom österifrån istället för norrifrån, men ändå.
Sen gick vi och letade efter någonstans att äta, för vi var jättetrötta och hungriga. Vi hittade ett ställe där vi ätit förr, men där var fullt. Så vi åkte till vårt eget område istället, men på båda ställena vi kunde tänka oss att äta på var det också fullt. Så till sist gick vi till McDonalds istället, och kände oss lite dåliga.
Men å andra sidan, så mycket som vi gick omkring idag förtjänar vi att få äta onyttigt.


Så det var dagens äventyr.
Förutom att tomflaskorna jag ställde ut imorse för att de skulle hämtas, fortfarande ligger kvar därute. Och jag vet inte varför, för det står på vår lapp att "recycables" ska slängas varje onsdag. Men ingen annan hade lagt ut någonting. Och inget hämtades. Så... jag vet inte.
Imorgon är det iallafall andra sopor. Så upp tidigt måste man igen :( Så nu ska jag sluta upp med detta skrivande och försöka sova. På riktigt.

Wish me luck.

Godnatt

tisdag 21 oktober 2008

Populär

Idag kände jag mig väldigt populär när jag kom hem från skolan, för då låg det tre brev i min lilla brevlåda :)
Två hemifrån och ett från farmor - allihopa grattiskort. Tack tack :D
De sitter numera uppsatta på väggen ovanför mitt skrivbord :)

Så båda adresserna fungerar. Att döma av poststämplarna går det lite fortare med adress nummer två, men inte så mycket. Fast jag tror att brevbärarna gillar adress nummer två bättre. Framförallt att numret på min lägenhet står, för den har de skrivit dit själva på de andra breven.


Övrigt om idag... det har inte hänt så mycket. Var i skolan, och var jättetrött i slutet av andra lektionen och kunde verkligen inte förstå någonting. Men jag pratade lite med Jana, våran lett, och hon var trevlig :)
Efter skolan gick jag, Maria och Henrik hem, via en affär där vi hittade riktiga sopborstar (med långa skaft så man slipper krypa på golvet när man ska städa). Sen gick jag och Maria till Life och storhandlade. För jag ansåg att det borde vi göra. Uppvuxen som jag är i en familj där man veckohandlar har det varit mycket besvärligt för mig att inte ha massa saker hemma hela tiden. Så nu är mitt kylskåp proppfullt. Överfullt nästan - en flaska vatten fick ställas i Marias kylskåp istället ;)

Sen tittade vi på The 4400 - de sista avsnitten jag hade på datorn :( Lite deprimerande, för jag gillar den serien. Men å andra sidan kan jag nu få tillbaka lite Stargate hemifrån och jag gillar den serien ännu mer så jag klarar mig ;)

Jag vill också köpa en ny extern hårddisk, men det ska jag nog vänta med tills det går lite bättre för mina pengar. Mina svenska kronor är värda mycket mindre Yen nu än de var när jag kom hit. Och det är deprimerande. Enligt Henrik hade vår hyra i helgen blivit 1 000 kronor dyrare. Nu går det iförsej åt rätt håll så det är väl inte lika mycket längre, men iallafall. Jag vill att det ska gå ännu mer åt rätt håll så jag blir rik igen.
Nog för att saker och ting fortfarande är mycket billigare här än i Sverige. Idag var jag och Maria på vår bokhandel ochköpte lite block och mappar och grejer som i Sverige hade kostat som minst 500 kronor, och här kostade ungefär 150 kronor. Så vi är fortfarande nöjda här :)

Och nu har jag suttit här alldeles för länge och inte tagit tablett. Och klockan är tjugo i tolv. Blä på mig. Så jag ska avsluta, ta tablett, duscha, borsta tänderna och lägga mig och titta på TTT och vänta på att jag kan somna :)

Godnatt

måndag 20 oktober 2008

Andra skolveckan

Hej hopp :)

Klockan är tio i nio på kvällen måndagen den 20 oktober. Och jag är glad.

Igår var en rätt mysig dag. Jag mådde lite taskigt på eftermiddagen, men det gick över. Jag och Maria gick ner till Henrik, Maria lagade mat och så satt vi och tittade på film. Först Dragon Hunters, som var en tecknad film som var otroligt söt. Vi satt och skrattade, fast den egentligen var jättehemsk ;)
Sen såg vi Hancock, som också var rolig :)
Sen tittade vi på lite konserter som Henrik hade, på hans japanska favoritartister.
Och sen tittade vi på några avsnitt av en animeserier. Mushi-shi nånting hette den. Den var också bra :)
Och sen gick vi och lade oss :)

Idag har vi haft skola, naturligtvis. Det var intressant. Vi lärde oss säga vad som finns framför, bakom, till höger och vänster om oss och annat, och på och i och under. Och så pratade vi lite klocka och siffror. Båda lärarna vi hade idag var bra. De pratade nästan bara japanska (ett engelskt ord här och var när vi verkligen inte begrep) men vi förstod dem bättre än vi förstod Igarashi-sensei förra veckan. Men vi kanske är lite bättre nu ;)
Henrik klagade på att vi lär oss saker så fort i Japan, och han undrade varför han slösade bort två år på att plugga japanska i Sverige innan han åkte hit. ;)

Hur som helst så var det kul.
Sen efter skolan gick jag, Maria, Henrik, Alyssa och Gabbi till Mos Burger och åt hamburgare. Och den här gången sade jag att jag ville ha Cola, vågade inte peka på de märkliga bilderna. Fick ju kallt kaffe förra gången jag var feg och gjorde så ;)
Egentligen var Tarmo, Signe, Mel och några andra med också, från skolan, men vi gick ifrån varandra på vägen. Vet inte riktigt varför, men det var nog lika bra.
Vi fem hade iallafall trevligt. Satt där jättelänge och pratade. Bland annat om att Mel hade laddat ner massa film, och genast hade deras hyresvärd kommit med en lista på alla filmer hon laddat ner och sagt "illegal, please understand". Att om hon fortsatte skulle hon behöva betala böter, och om hon ändå fortsatte skulle Internet stängas ner för hela huset. Jobbigt jobbigt.
Henrik laddade ner tre filmer igår så vi får se om någon kommer till honom och säger åt honom. Gör de inte det kanske jag vågar mig på att ladda ner också. Någon som har tips på hur man kan kryptera det eller nåt så det blir svårare för dem att upptäcka mig? ;)
Iallafall. Vi pratade lite politik också, och lite allmänt om relationer och märkliga människor. Sen gick jag, Maria och Henrik hem, och på vägen gick vi förbi samma gubbe som Henrik köpt en hylla av förra veckan, och jag passade på att köpa två stycken jag också idag ;)
En likadan som Henrik, som nu står i min hall och är en förlängning på köket:
Det är jättebra, för nu känns det som jag har lite mer plats i köket :)

Och en annan hylla som jag faktiskt använder som bokhylla. I och med det inköpet möblerade jag också om lite grand i rummet och satte upp lite saker på väggarna (lite - jag måste skaffa fler affischer och grejer), så nu ser det ut så här:
Lite finare :) Och över sängen har jag en påse från sf-bokhandeln uppsatt på väggen numera ;)

Så min lägenhet är lite mer ombonad nu. Det känns trevligt. Jag börjar vänja mig vid tanken på att bo här ett tag :)

Hur som helst. Medan jag var duktig och gjorde detta och städade lite satt Maria och Henrik och tittade på Gackt på min dator ;) De är jättenördiga. Allt man hörde var kommentarer om att "han är snygg" och "nej, han är gud!" osv. Det var lite roligt ;)

Men ja... sen var klockan mycket, så Henrik gick ner till sig, och jag satte mig och svarade på lite mail och skrev det här.

Och förresten har jag fått brev :D Igår fick jag dem.
Ett brev från mamma, skickat från Åland. Det var trevligt :)
Och en födelsedagspresent från mormor och morfar som jag inte har fått öppna för Maria :(

Men iallafall, jag blev jätteglad :) På lördag får jag öppna paketet också och se vad det är, och bli ännu gladare ;)


Så adressen vi fick först fungerar uppenbarligen. Nu ska vi bara vänta och se om den andra också gör det :)


Så, ja. Nu är klockan tio över nio. Och jag ska avsluta detta och vara social med Maria en stund.

Godnatt


PS. bilder från i lördags finns nu upplagda på https://gallery.winterbird.org/gallery/main.php?g2_itemId=30620 DS.

lördag 18 oktober 2008

Monsterparad

Hej alla roliga människor och monster!

Klockan är fem över elva och jag är lite hyper. Egentligen är jag jättetrött, men jag känner inte det just nu ;)

Okej.
Idag vaknade jag vid tolv och var jättetrött, för vi gick och lade oss väldigt sent igår. Men sen satt vi och skrev lite under dagen. Och så pratade jag en stund med pappa på Skype :)
Sen skulle vi träffa Henrik, Yoshi och tio av våra svenskar vid Saiin station, precis vid oss klockan halv sex på kvällen. Vi fyra gick tillsammans, var där kring tjugo över fem. Sen väntade vi. Och väntade. Och väntade. Och ingen dök upp. Vi vet inte riktigt varför, men var lite småsura när vi väntade i nästan en timme och ingen kom. Men vi får väl höra efter på måndag varför de inte kom.
Men tio över sex struntade vi i dem och tog bussen upp till vad-det-nu-hette där vi skulle gå på monsterparad :)

Och paraden var jättekul! Det var alltså en parad med massa shintoist-monster. Jag har massa bilder, några av dem får ni se här:


























































































Fler bilder kommer att läggas upp på: https://gallery.winterbird.org/gallery/main.php
Dock inte ikväll, för det är jag för trött för. Men imorgon kanske :)

Om dessa bilder måste jag bara nämna, på den sista, den lilla vandrande lutan. Vi misstänker starkt att det är en äkta gud som kommit för att delta i paraden. Annars var det ett helt galet litet barn som studsade omkring och dansade med sin käpp och alla älskade det ;)

I allmänhet måste nämnas överhuvudtaget, att paraden var jättekul! Jag brydde mig knappt om att det var så mycket folk omkring mig, jag sprang omkring och log som ett fån och fotade alla i paraden och dansade till musiken som spelades och var alldeles lycklig. Inte fullt lika lycklig som Yoshi kanske - det här hade tydligen varit en dröm för honom ända sen han var liten, att gå på nån sån här parad ;)
Och apropå liten fanns det massor av småbarn som var med sina föräldrar och tittade på paraden, och majoriteten av dem var livrädda. Skrek och grät... och jag tyckte lite synd om dem - men för livet, liksom - samtidigt som det var rätt gulligt ;)

Men iallafall :)

När vi sen tröttnade på att gå med paraden, när den hade gått fram och tillbaka en gång och började gå fram igen, gick vi bort från den. Tittade på alla stånd med märkliga saker som samlats på gatan där paraden varit, och sedan hittade vi ett tempel, där några lokala ungdomar höll en föreställning.
Vi kom dit just i slutet när några killar spelade trumma (jag vet vad detta heter egentligen, men inte just nu), och jag kom ihåg att jag har en liten filmfunktion på min kamera:




Detta är alltså det allra sista av trummandet som jag lyckades fånga. Har lite video på en stund innan men jag orkar inte krångla med för många videobitar just nu ;)

Därefter kom det ytterligare några ungdomar upp och trummarna ställde sig bakom och spelade på andra trummor, och så dansade de andra. Jag har film på det också, men som sagt, lägga in videor var rätt besvärligt. Om jag orkar, lite senare, så kan jag kanske skaffa mig ett konto på youtube och lägga upp lite film där ;)
Till dess får ni nöja er med en rätt dålig bild på deras fina kostym:



















Efter dansen och allt var vi hungriga, så då gick vi därifrån och letade reda på någonstans att äta. Vi hittade ett ställe på vägen hem och jag hittade där min nya favoriträtt: Japansk curry. Så jäkla gott! Jag åt alltså japansk curry, ris och någon sorts friterad köttbit, och det är definitivt det godaste jag har ätit sedan jag kom hit. Så nu kommer jag tjata på alla att vi ska äta någonstans där det serveras varje gång vi ska äta ute :)

Sen gick vi hem, via en 99yen-shop där jag hittade skruvmejslar och blev lycklig! Och via vårt film/spel/musik-hyr-och-köp-ställe (som jag nästa gång jag nämner lovar att komma ihåg namnet på!) där Yoshi och Henrik sprang omkring och velade om vilken film de ville se ikväll ;) Jag vet inte vad de bestämde sig för.
Och därefter kom vi hem. Jag tvingade Maria att sitta uppe med mig och titta på The 4400, men sen höll hon på att dö så jag lät henne gå och lägga sig. Och sen började jag skriva det här, för 40 minuter sen ungefär, och nu när det är publicerat ska jag duscha, borsta tänderna, och gå och lägga mig och se om jag kan sova.

Imorgon blir det förmodligen vila. Kanske vill jag ta mig till Joshin och leta efter batterliddare och en ny extern hårddisk. För en sådan behöver jag, för jag behöver alla mina TV-serier! Och alla som inte finns på min hårddisk hemma får jag väl ladda ner igen, antar jag. För DVD-erna där borta är Copy Protected, åtminstone de jag tittade efter på.


Iallafall. Bortsett från att jag inte gillar hårddisken är jag just nu väldigt glad. Det har varit en jättetrevlig dag. Jag känner bara hur jag älskar Japan.