Sommar och sol

Ja, nu måste jag säga att jag vill kalla det sommar. Och jag har blivit påmind om varför jag inte vill vara här när det blir sommar på riktigt i Kyoto.

I lördags åkte jag till Daikakuji. Ni kanske kommer ihåg det som templet jag och Fredrik inte åkte till för att se blomsterarrangemang (som sagt, förvirrande namn, vi letade vid Daitokuji). Men igår skulle en särskild del av det här templet vara öppet för allmänheten, som alltså inte brukar vara det. Så jag kollade upp vilket tempel det faktiskt var, och bestämde mig för att åka dit. 

    Det här templet ligger i princip i Kyotos nordvästra hörn. Jag bor i det nordöstra. Och kollektivtrafiken här är uppbyggd så att jag fick åka ner till centrum först, för att sedan ta en buss ut. 

    Vädret var verkligen somrigt. Jag tänker gissa på 25-30 grader, vilket är på gränsen till för varmt, och vilket definitivt blir för varmt i och med luftfuktigheten här. Jag gick ut genom dörren och kunde knappt andas. Gick till tunnelbanan och njöt av AC:n under den korta resan till centrum. Kom upp från stationen, ut i solskenet och folkmassan och värmen och fukten. Gick till Karasuma, där jag precis missade bussen. Ingen katastrof, det var 20 minuter till nästa, och det gav mig tid att gå in på Family Mart och köpa en dricka.
    Bussresan tog 45 minuter, men den var trevlig, jag satt och skrev, tittade på den fina staden och njöt av AC:n, igen.
    Väl uppe vid Daikakuji så hade jag planer på att följa strömmen för att hamna rätt, men ... det var ingen ström. Alls. Folktomt var det kanske inte, men det var definitivt inte packat med folk. Jätteskönt.
    Jag hamnade först vid en liten sjö. Tydligen Japans äldsta anlagda damm, den heter Osawa-no-ike, och är jättemysig. Jag ville bada. Tills jag såg de blodtörstiga karparna. Det var ett litet barn som matade karp med bröd, de kan verkligen slåss för sin mat, kan jag tala om. Jag tog en liten filmsnutt på det, men känner mig inte bekväm med att lägga ut en film på ett främmande barn på internet, så om nån vill se den så får ni påminna mig när jag kommer hem.

Är det inte vackert? 

Grönt och fint :)

Sköldpadda! :D

Jag gick ett varv runt den här dammen. Ungefär en kilometer är det runt, vilket är anledningen till att jag egentligen hellre kallar det en sjö än damm - en damm ska vara lite mindre, tycker jag. Men vad vet jag, egentligen. 

    En bit av den är promenaden upptäckte jag att jag blev förföljd av/själv förföljde ett gäng svenskar. Det tog mig ett tag att inse vilket språk de pratade. Jag sa inte hej den här gången heller. 

Efter sjön gick jag till själva templet. Som var jättefint. Ja, ni vet, jag har skrivit så mycket om fina tempel här förr, jag har inte så många ord kvar. Men här fick man ta kort (så länge det inte var för "business reasons"), så ni kan få lite bilder av hur det kan se ut inne i ett buddhistiskt tempel i Japan :)

Så här kan det se ut, till exempel

Eller så här

Fina väggar

Finare väggar

Ja, mycket vackert. Som sagt tycker jag själv att det är finast på sista bilden - enkelt och stilrent, bara några jättevackra japanska väggmålningar, och utan allt detta guld. Jag menar, guldet är häftigt också, det ser bara lite plottrigt ut. Men det kanske bara är jag. 

     Jag tog lite bilder utanför också. Bland annat på ett hus som hade ett band runt sig. Det här bandet går sedan in i byggnaden bakom mig, och hänger ner framför böneplatserna. Tydligen ska man ta på det när man ber. Jag vet inte varför ... 

Band

Trädgård

Så det var min lördag.

Sen blev det söndag, och dags för en av Kyotos största festivaler - Aoi Matsuri - att börja. Jag är lite förvirrad över detta, för jag visste inte att det var det som hände, allt jag visste var att det skulle ske en festival vid Shimogamo Shrine, 5 minuter från där jag bor, och att man skulle få se traditionellt japanskt bågskytte till häst. Som ni kanske kan ana kunde jag omöjligt missa detta ;) 

    Festivalen skulle vara 13-15:30, så jag var där vid 12:30. Visste som sagt inte så mycket, så jag följde strömmen (här fanns det definitivt en ström) och hamnade precis bredvid den långa vägen är själva bågskyttetävlingen skulle vara. Vilket jag tyckte kändes rätt bra. jag kunde dessutom få en rätt bra plats, även om jag kände mig lite skyldig när japanerna som kom senare inte hade en chans att se något bakom mig ... Inte så skyldig att jag flyttade på mig, dock. 

    Ovanligt nog så hade de lite information på engelska i högtalarna. Jag menar, det var mest information på japanska, men lite engelska också. Det var där jag fick reda på att det här var början på Aoi Matsuri, som jag annars hade fått för mig (för att det är det som står på alla sidor där jag har letat efter festivaler) "bara" bestod av en parad och ceremonier den 15 maj. Jag ska gå på dem också. Men tydligen är det en längre festival som börjar här. 

    Själva uppvisningen idag bestod inte bara av tävlingen, den började klockan 14, och innan dess var det en liten procession, en ceremoni och sånt. Jag bestämde mig för att inte lämna min plats för att se detta, det var ju bågskyttet jag var mest intresserad av. 

    Tävlingen gick till så att bågskyttarna red längs den 400 meter långa gången, och sköt på tre mål av trä, ca 45x50cm eller nåt sånt, uppsatta på hundra meters avstånd. Det var riktigt coolt, iallafall om man är lite nördig ;) Det roliga (okej, en av de många roliga sakerna) var att om jag jämför med liknande tävlingar jag har sett i Sverige, så betedde sig publiken helt annorlunda. I Sverige är det ofta mest jubel och applåder i början, sen klingar det av lite när folk blir trötta. I Japan började det nästan utan jubel eller applåder, det var först vid omgång 2-3 publiken ens började reagera ordentligt ... Det var lite mystiskt, jag vet inte hur det kommer sig.
     Jag tog massor av bilder och flera stycken videos, men eftersom de flesta bilder och videos kan tänkas se ungefär likadana ut om man inte vill titta på detaljer i kläder, bågar och pilar, så får ni bara några stycken.

Bågskytt till häst

Hjälpredor och annat, med bågar, pilar och mål

Fler bågskyttar

Här sätter man upp målen som ska skjutas på. 

Och här får man in en fullträff!

Och en av de tävlande. Jag lade upp två filmklipp, ni får gå in på min kanal om ni vill se det andra också. De är ganska lika ;) 

Annars har jag inte så mycket mer att säga, egentligen. På onsdag åker jag till Takayama. Två nätter stannar jag där, som det ser ut på väderleksrapporten så ska det regna ... Jaja, jag tar med mig ett paraply. Mitt främsta mål att se där är Hida Folk Village, som inte är en riktig by egentligen, men massa traditionella hus från områdena i närheten som har flyttats hit. Lite turistigt, men jag vill hemskt gärna se gamla traditionella japanska hus :) Det verkar också finnas en hel del museum där, så jag ska nog hitta saker att roa mig med.
    Biljetterna dit ska jag köpa idag (för en gångs skull bloggar jag inte på natten utan på eftermiddagen), för det är Golden Week nu, så jag räknar med att det kommer vara trångt som sjutton. Kanske vore det värt att köpa reserverade platser för den här resan.
    Golden Week är alltså ett gäng helgdagar som är sammanpackade - 29 april (Showa Day), 3 maj (Constitution Day), 4 Maj (Greenery Day) och 5 maj (Children's Day). Och eftersom den 3 maj var en söndag i år så är man ledig nästkommande vardag - alltså den 6 maj i det här fallet. För så funkar det i Japan, vilket jag tycker är väldigt sympatiskt.
    Jag lade ju min resa i slutet av veckan, för jag tänkte att då kanske det är lite mindre folk ute - i Japan gör man nämligen inte så att man tar ledigt de där extra dagarna för att få en hel vecka. Man utnyttjar inte alla de lediga dagar man har rätt till, fick vi veta av Yuriko när vi var och hälsade på henne. Man får ta 5 veckor ledigt som arbetstagare i Japan, men man gör det inte.
    Hur som helst. Det här blir också den sista längre utflykten jag gör under den här resan. Därefter gäller det bara att njuta av Kyoto så mycket jag kan den sista tiden här.

Till detta hör att äta yakiniku, vilket jag ska göra ikväll. Gå på restaurang själv tar alltid emot lite grand, men yakiniku är min belöning för att ha gjort klart alla uppgifter jag haft från jobbet på sista tiden, så nu har jag flera dagar ledigt! :)