Nu är det helg igen och nu är det helg igen och helgen varar än till... måndag

Jepp, nu har jag klarat av en hel vecka... tre skoldagar, okej, men massa andra jobbigt så det räknas ändå.

Iallafall.
Har lite tillägg att göra om igår:
Det hände någonting mystiskt på bowlingen. Mitt under allas spel började en kvinna skrika i mikrofon, vi förstod inte alls vad det var hon sa och ville, men sen började alla andra sluta spela, och lamporna släcktes lite, och sen tog en i varje grupp upp ett klot, så Gabbi gjorde också det, och sen körde alla en omgång samtidigt. Jag har fortfarande ingen aning om vad det handlade om, och har inget minne av att sånt hänt när jag bowlat i Sverige, så nu undrar jag - händer det? ;) Och har någon en teori om vad det egentligen gick ut på? Eller var det bara nån rolig random sak som japaner hittar på ibland ;)

Och så var det nåt mer... men jag kommer inte ihåg det just nu. Jag är en dålig människa.

Idag, då:

Första lektionen var med Kurita. Han var borta igår, kommer jag inte ihåg om jag skrev eller inte, men iallafall. Idag berättade han varför - han hade varit i Nara, eller Nagoya, eller nån annan stad på N, på konsert. Jag visste att han skulle på konsert, men inte när. Det var Gackt som spelade - vet inte om nån av er vet vem det är, men det är en jättekänd japansk artist iallafall. Henrik och Maria är helt besatta av honom ;)
Men i Japan får man ju inte vara ledig från jobbet för att gå på konsert, naturligtvis. Så han hade sagt till sina arbetskamrater att han skulle på nåt möte X) För oss berättade han att konserten faktiskt hölls i något hus där konferenser brukar hållas också, så tekniskt sett hade han bara ljugit lite grand ;)

Annars kan jag rapportera att det seriöst inte är Januari ute. Jag vet att jag har klagat massa på att det är kallt, och det har varit iskallt i min lägenhet, men igår gick jag hem i T-shirt och var inte ett dugg kall, idag hade vi fönstrena öppna hela skoldagen och frös inte.
Det är 15 grader varmt ute! Och det är slutet av januari. Det var också nåt jag insåg idag, att det snart är februari, så vart sjutton är kylan?
Nej, jag klagar inte. Jag tycker det är jätteskönt. Jag är bara lite fundersam ;)

Jaja, nu ska jag steka pannkakor och njuta av min helg :)

Bowlat!

Jag gick till skolan idag. Och det gick bra, ingenting var särskilt jobbigt. Så det var ju bra :)
Sen gick jag och Tarmo och Gabbi och bowlade efter skolan :D Vi pratade lite om det på rasten, Tarmo upplyste oss om att han aldrig någonsin hade bowlat tidigare, och Gabbi visste var det fanns ett bowlingställe, så vi bestämde oss för att gå dit :)
Tyvärr hade jag inte kameran med mig till skolan, så jag har inga bilder därifrån. Men vi går säkert dit fler gånger för vi hade jättekul :)
Jag lyssnade efter svordomar, men tyvärr hörde jag inga. Japaner svär inte. Däremot skriker de jättemycket! När klotet är nära att falla i rännan skriker de, när den gör det skriker de, när den inte gör det skriker de, när någon nästan får strike skriker de, när någon får strike skriker de, och så vidare och så vidare. Alltså, ordlösa, gälla skrik som låter likadana när de är glada som när de inte är det ;)
Iallafall... själva bowlingen gick naturligtvis till som bowling gör oavsett var i världen man är ;) Vi spelade fyra omgångar. Gabbi vann två omgångar, jag vann två, och jag fick flest poäng totalt.
Det var på femte våningen av ett stort gaming center. På fjärde våningen fanns det även biljard och darts :) På tredje våningen kommer jag inte riktigt ihåg - bara random spelamskiner, enarmade banditer osv. På andra våningen fanns det liknande saker.
När vi hade bowlat klart fick vi två stycken "tickets" för gratis spel på våning ett och två. Egentligen tror jag inte vi får spela på vissa såna där saker, men... well, vad ska man göra ;)
På våning två fick vi tjugo "medals" vilket sammanlagt är värt 300yen. Jag spelade bort dem på såna där roliga saker med massa medals i så stoppar man i en till och så ska det ramla ut fler... eh... nej, jag kan inte beskriva det bättre än så ;) Iallafall, jag tycker de är roliga, men jag spelade bort det jag hade så fort jag bara kunde. Vet att jag blir spelberoende annars :p
Gabbi spelade lite roulette, och nåt mystiskt spel där man skulle skjuta fiskar... och ja... kan inte räkna upp allt mystiskt som fanns där ;)
På nåning ett fanns "UFO-catchers". Såna där som finns överallt med massa gosedjur, leksaker eller liknande, som man ska fånga en av med en krok. Som de små fula aliens i Toy Story ;) "Claaaw"
Hrm, iallafall. Jag försökte fånga en glass, men den ville inte :(

Så... nu vet jag inte riktigt vad mer jag ska skriva. Jag hade jätteroligt iallafall. Nästa gång får vi hoppas att jag har med mig kameran :)

G'night :)

Nu ska jag må bra

Jag gick till skolan i tisdags, vilket inte var en vidare bra idé.
Första lektionen var Kuritas, men han hade med sig någon lärarstudent eller så som höll i hans lektion istället.
Maria mådde illa och gick hem efter halva lektionen. Jag var på dåligt humör, och någon gång under andra halvan av lektionen bröt jag ihop och började gråta. Och jag vet inte riktigt varför, jag frös bara, trots att jag egentligen visste precis vad jag skulle säga, eller åtminstone visste att jag kunde hitta på någonting att säga. Men jag bara satt och stirrade och så började jag gråta.
Jag är iallafall glad att jag inte tycker att sånt är lika pinsamt nu som det brukade vara. Klasskompisarna får tycka vad de vill om att jag gråter ibland.
Sen efter lektionen gick hon lärarkandidaten med mig ut i trappan och frågade vad som var fel. Och hon var väldigt förstående, och sa att hon hade också bott utomlands så hon förstod att man kände sig dålig ibland. Sen sa hon att jag kunde prata med mina lärare om jag kände mig sån, att de var förstående, vilket jag inte tror ett dugg på. Inte de tre lärare jag har iallafall. Visst, Igarashi kanske, men hon förstår å andra sidan knappt när man pratar engelska med henne så det är ingen idé att försöka ändå.

Iallafall. Andra lektionen var med Tanaka, vi skulle leka nån lek. Och som de flesta av er vet är jag inte så förtjust i sånt. Nya lekar som jag inte vet vad de går ut på, så vill jag helst sitta bredvid och titta på en gång innan jag är med. Det gjrode jag igår också, men det var bara en omgång, så jag fick inte vara med. vilket var lite tråkigt, för det verkade vara en rolig lek. Men, men, det hade jag inte tyckt om jag hade varit med iallafall. Och det var rätt kul att vara bredvid också.
Alltså, leken gick ut på att alla hade en varsin bild på ryggen, och så skulle man gå omkring i klassrummet och fråga ja- och nejfrågor för att ta reda på vad bilden föreställde. Jag var med och svarade på frågor, men hade ingen bild :)

Iallafall. Idag, onsdag, var jag hemma från skolan. Fler mardrömmar. Hade jättesvårt att komma upp imorse och vågade inte riskera att det skulle bli jobbigt igen.
Så jag var hemma, tog det lugnt. Skrev lite med Maria, som också var hemma, gick ut och handlade mat, pluggade kanjis... vilket egentligen inte känns som att plugga, för jag tycker att det är kul ;) Den delen av japanskapluggandet som faktiskt är roligt, och aldrig jobbigt. Det jag ser fram emot mest varje skoldag - kanjiprovet vi har med Tanaka nästan alla hans lektioner :)

Imorgon ska jag till skolan. Och hoppas att jag klarar av det. Tror det, för jag har mått rätt bra idag. Så om det inte kommer jättehemska mardrömmar inatt så klarar jag mig nog. Hoppas att min fantasi har slut på mardrömmar nu, har haft minst två varje natt sedan i fredags.

Fast jag tror jag har listat ut varför nu.
I torsdags när vi pratade med de där lärarstudenterna så frågade en av dem om vi hade eller hade haft hemlängtan. Och jag menar, det är klart jag har haft, och har lite då och då, kan vara frågan som gjorde att jag började tänka på det mer...
Tror att det kan vara det som är problemet just nu, helt enkelt. Därför jag började drömma mardrömmar och därför jag började må dåligt.
Så nu, om jag har rätt, så har jag nu kommit på det och så borde det bli bättre nu :)

Så nu ska jag ställa ut soporna och sen ska jag sova, och hoppas att jag har rätt :)

Godnatt.

I am not enjoying this moment

(Citat från en TVserie, men den stämmer utmärkt)

Jag är inte på särskilt bra humör. Så var beredda på ett tråkigt inlägg.

Var hemma från skolan i fredags, städade mitt rum, pluggade lite... gick inte så jättebra egentligen.
Natten mellan lördag och söndag började jag drömma mardrömmar. Mystiska saker, inbegripande människor hemifrån. Kommer inte riktigt ihåg dem. Men jag sov dåligt iallafall, så i söndags orkade jag inte gå på loppmarknad, utan satt hemma hela dagen ungefär.
Sen natten till idag sov jag ännu sämre. Ännu fler mardrömmar. Enda jag kommer ihåg var jag på någon sorts båt, som åkte på typ autopilot och tog oss jättelångt bort från ön som vi ville vara på... sen åkte den tillbaka och jag och nån till lyckades hoppa av och hamna på den lilla ön, som nu var en plattform mitt ute på havet, sen åkte båten iväg igen med alla andra kvar där.
Sen var den där ön nånstans i Sverige och min japanskaklass var där fast det var inte rätt människor egentligen, och det var nåt slags psykhem, och det blandades mellan att vi var där och hälsade på och att vi var patienter. Och sen hamnade vi på nån slags tunnelbanestation, där nån ville köpa GB-glass ur en vending machine...
Vaknade dödstrött när väckarklockan ringde, och lyckades knappt hålla ögonen öppna tillräckligt för att lyckas skicka ett mail till Maria och säga att jag inte orkade med skolan. Skrev halva det mailet med ögonen slutna.

Sen har jag suttit hela dagen och pluggat kanji och mått rätt dåligt. Vet inte ens varför, men det är helt enkelt ingen vidare dag det här. Förhoppningsvis bara den här dagen, för om jag inte kommer till skolan imorgon kommer de bli sura på mig. Och så måste jag försvara varför jag inte var där, och så måste jag ljuga och säga att jag varit sjuk, dels för att jag inte vet hur man säger "deppig" på japanska, och dels för att de inte har nån förståelse för sånt alls. man ska ha feber, så är man kanske bli förlåten för att inte gå till skolan.

Egentligen borde jag fortsätta plugga nu, läsa igenom det de lärt sig i skolan idag och i fredags, men jag är på alldeles för dåligt humör. Jag blir arg när jag tittar på böckerna och jag får dåligt samvete när jag lägger undan dem. För om jag inte pluggar kommer jag vara helt oförberedd när jag kommer till skolan imorgon, och så kommer Kurita tycka att jag är dålig igen... suck.

Okej, jag vet att det inte märks, men jag försöker vara positiv. Det är går bara inte så bra.

Ska försöka bli på bättre humör, imorgon ska jag ta mig till skolan! Se hur det går, i värsta fall får jag vara hemma igen på onsdag, och låtsas att jag har fått influensa eller nåt ;p

Polislåda

Idag var jag och anmälde min cykel stulen. I en liten polislåda. Vilket alltså är ett pyttelitet ställe bemannat med två poliser, dit man kan gå för att anmäla saker stulna eller borttappade, eller lämna in saker man hittat, osv.
Signe kom med mig för att hjälpa mig få fram det jag ville säga. Var inte så svårt. Svårt blev det först för att jag var tvungen att själv skriva en massa saker på det läskiga formuläret. typ, var cykeln blivit stulen, och min adress, och vad jag gör i Japan och grejer... fick skriva det mesta av det med normala bokstäver som tur var, men jag blev tvungen att få en del hjälp ;)
Iallafall. Nu är det gjort. Hoppas att få tillbaka den. Och ärligt talat, den är gammal och rostig och ful så jag kan inte förstå varför nån skulle vilja behålla den ;)
Men... vi får se. Ska vänta med att köpa en ny cykel tills det slutat regna iallafall. Som det nu är regnar det nästan varje dag så man vill ändå inte cykla till skolan.
Och när jag köper ny cykel (eller får tillbaka min gamla) så ska jag omedelbart köpa ett bättre lås. Sådeså.


Nåja, vi lämnar det ämnet. Och hamnar på skolan istället.
Egentligen hade jag planerat att skippa en skoldag den här veckan för att sitta på egen hand och maka sense av alla konstiga saker vi lärt oss på sista tiden. Och komma ikapp med lite läxor och så vidare.
Och igår tänkte jag att jag skulle göra det idag, men sen vaknade jag vid halv åtta imorse och hann göra lite saker på morgonen, så jag tänkte att jag borde klara av skoldagen också.
Vilket jag är glad för nu. Tanakas lektion var besvärlig, för jag var jätteförvirrad och förstod inte alls vad han förväntade sig av mig. Men sen blev Kuritas lektion väldigt rolig :) Han hade med sig fyra japaner - studenter som pluggade för att bli japanskalärare. De höll korta små tal för oss och sen pratade vi med dem i grupper hela resten av lektionen. Det var jätteroligt :)
För under lektionerna pratar jag aldrig frivilligt inför klasskompisarna, jag ställer inte frågor om jag inte blir direkt bedd om det och inte ens alltid då. Men när jag satt så där med tre andra så hade jag inga problem alls med att prata, även när jag inte var helt säker på vad jag skulle säga. Det var bara en normal konversation, typ. Jätteskönt, nu vet jag att jag kan :) Och förhoppningsvis vet Kurita också det, för han stod bredvid och lyssnade och tog kort ibland :p

Sen efter lektionen så berättade han att de där fyra har examination den 31januari, och att de behöver fyra elever som ska vara där och bli lärda av dem, som en del av deras prov. Och kommer man dit får man betalt för det ;) Typ 1500yen eller nåt sånt. Skulle jag nog gärna vilja göra, men vi får se, det var fler som sa ja, så vi får se vilka Kurita väljer ut. Är han ond och väljer besvärliga elever ligger jag nog högt upp på listan ;)

Hehe, idag var det förresten nån i klassen som sa att han gärna skulle vilja ha Asbergers för då skulle han ha lättare att lära sig saker... hjälp vad lite folk vet ibland ;) Klart... jag visste ju inte bättre innan jag fick min diagnos, så jag ska inte säga nåt :)

Iallafall, angående att stanna hemma från skolan. Vet fortfarande inte om jag gör det imorgon eller inte. Får se hur jag känner mig imorgon. För jag har känt hela veckan att jag blir tröttare och tröttare, och jag vill inte riskera att det blir för mycket mitt under en skoldag. Har jag ju redan varit med om.

En sak är iallafall säker, jag ska aldrig ha ett heltidsjobb. Usch vad jag aldrig någonsin skulle klara av det... :s


Nåja. Nu är klockan mycket iallafall... jag ska försöka sova.

Godnatt på er.

sdögkhbitujsnböo

Titta noga på rubriken. Det är mitt humör just nu.

Detta är min dag:
Gick upp vid halv elva, tog mig till affären för att handla mat, blev lite sur på att de inte hade paprikor, men hittade annars allting, kom hem igen, lagade lunch, skrev matlista, sen insåg jag att klockan var rätt mycket och jag borde plugga.
Så jag cyklade till skolan, var där en dryg halvtimme innan vi började, och satte mig och pluggade kanjis.
Skolan började, vi hade Kurita, han fortsatte med någonting jätteförvirrande och onödigt som vi började lära oss igår. Onödigt på riktigt - ingen har hört japaner använda den här formen, och en av Richards japanska kompisar hade sagt att det var fullständigt onödigt att känna till den just eftersom den inte används.
Så under den lektionen var jag förvirrad, kunde inte koncentrera mig, tappade bort vad jag skulle anteckna i samma stund jag satte pennan mot papperet, och glömde vad jag sa mitt i meningarna.
Sen hade vi Tanaka, och ärligt talat kommer jag knappt ihåg vad vi gjorde på den lektionen. Det hade med... nej, jag vet faktiskt inte. Kommer ihåg ett papper med kanjis - lite logik om hur de sätts ihop. två träd blir en liten skog, tre träd blir en hel skog, sol och måne blir ljus, risfält och kraft blir man, osv.

Kort sagt var skolan förvirrande. Var på lite smått dåligt humör, men tänkte att det går nog över. Har trots allt haft värre skoldagar, och jag och Maria planerade att skriva på en rolig scen i våran berättelse ikväll.
Men. Som om jag behövde fler anledningar att vara sur, ledsen och arg så fanns inte min cykel där jag hade parkerat den. Jag gick gatan upp och ner tre gånger innan jag till sist konstaterade att den inte fanns någonsans. Så, nej, min cykel har blivit stulen också. Tji fick jag för att tänka att "jag ska köpa ett bättre lås så måningom".

Fick åka tåg hem, och nu sitter jag här och är väldigt, väldigt lugn, och låtsas att jag inte alls vill slå sönder någonting.

Och nu vill jag ha sympati! Tyck synd om mig!

Japanskt bågskytte

Tihi, idag har jag sett pilbågar :D Och kimonos ;)
Var vid Sanjuusangendou, ett tempel ungefär fyrtio minuter härifrån med cykel. Namnet... well, "sanjuusan" betyder 33, men vad gendou betyder är jag inte säker på. Nånting om plats eller utrymme, tror jag, men... strunt samma.
I templet finns det massa statyer, som avbildar Kannon, en... well, det är komplicerat, men hon är en hinduistisk/buddhistisk gudinna över mercy (jag har suttit i tre minuter och försökt komma på vad det heter på svenska. Sorry, kommer inte på det).
Det finns 1000 statyer som är i människostorlek, och en som är enormt jättestor. Och det var jättecoolt, för vid första anblicken såg alla de mindre precis likadana ut, men de var olika allihop. Små små skillnader i kläder, ansikten, och vad som hölls i händerna. (hinduism - massor med händer, naturligtvis).
Och så finns det några andra statyer, av andra gudar och liknande, vissa av dem var jättesnygga.
Tyvärr får ni inga bilder där inifrån på statyerna, för man fick inte ta kort där. Verkligen verkligen inte ta kort där, det stod ungefär var femte meter en skylt om det ;)

Det var också massor med folk där. Trångt var det, iallafall strax innan man kom till ett ställe där man kunde välja vilken väg man skulle ta. Antingen in framför den stora statyn och be, eller ut i en gång förbi den. Vi valde att inte be ;) Så vi gick förbi, och i den gången satt det en munk som petade på ens huvud med typ en stav med lite vatten på när man gick förbi. Läste sedan att det skulle bota huvudvärk ;) Och inte för att jag hade huvudvärk innan, men jag har inte haft det sen dess heller ;)

När vi kom ut ur själva templet så gick vi och titta på bågskyttarna.
Detta var alltså en tävling, som infaller varje år på den söndag som faller närmast den 15 januari. Alla bågskyttar är kvinnor, och de har jättefina kimonos på sig. Det fanns uppklädda killar, i traditionella japanska kläder, som inte heter kimono, för det är tjejernas kläder. Kommer inte ihåg vad killarnas heter. Men whatever.
De skjuter rätt långt, och de flesta vi såg missade. Vilket inte är konstigt, och inte så farligt, för det är väl egentligen inte mycket till tävling, utan mer som en ceremoni. Det kommer bågskyttar från hela Japan och deltar, så ni kan imagine... massa folk :)

Allt detta folk, och allt regn som föll på oss, gjorde det tyvärr svårt för mig att ta bilder, men jag tog ett femtiotal ändå, och... eh... tre av dem blev bra iallafall. Men ni får bara se två av dem här, för den tredje är nästan precis likadan som en av de här. Så iallafall:Detta är tre tjejer som står och gör sig redo att skjuta. Och de har jättefina kläder på sig.
Jag vet inte hur många av er som läser som är intresserad av pilbågsskytte egentligen, men jag är det så jag tänker ignorera det och skriva ändå. Kolla på pilbågarna. De är typ dubbelt så långa som tjejerna som skjuter med dem! Och när de skjuter, så håller de först upp pilen och bågen som de två bakre gör på bilden, sedan för de ner den, och sedan när de släpper pilen så slänger de bak handen som höll i pilen så att den är utsträckt rakt bakom dem. Det ser inte så praktiskt ut om man tänker att skjuta pilbåge i strid och så, men...
Här har vi bild nummer två iallafall:
Fler som gör sig redo att skjuta helt enkelt :)

Och apropå skillnader mellan japanskt och västerländskt bågskytte - skydden. I västerländskt bågskytte har man skydd på båda händerna - för fingrarna som håller i pilen, och för den del av andra handen som pilarna åker över när man släpper dem. Och så har man helst skydd för underarmen också, den arm som bågen hålls i, för det gör jätteont om strängen rör vid armen när man släpper.
Iallafall, som ni ser på japanerna så har de bara skydd för en hand - den man håller pilen i. Och så har de ett skydd över bröstkorgen också, förmodligen också för att skydda sig från strängen. Med andra ord måste man hålla en japansk pilbåge helt annorlunda än en västerländsk...
(men mycket av det ovanstående är gissningar så lita inte helt på mig) Det är iallafall fascinerande, tycker jag :)


Det regnade idag. Började regna i princip så fort jag och Signe kommit fram till templet. Fortsatte medan vi var där också, vilket som sagt gjorde bilder svåra. Mycket för att jag ville ta kort på fina kimonos, men de flesta dolde mycket av kläderna med varmare och regntäta grejer, så det var ingen idé.
Har heller inga bilder på själva templet, för att det var folk ivägen hela tiden. Vill ni ser templet så rekomenderar jag den här länken: http://www.taleofgenji.org/sanjusangendo.html
Där finns också bilder inifrån själva templet, på statyerna :)

Vi var inte där så länge heller. Gick igenom templet, tittade på bågskyttet en stund, sen var det kallt och blött så vi tog oss hem. Vilket också var kallt och blött, för Signe och jag cyklade. Maria åkte tåg, och Tarmo kom inte överhuvudtaget.
Cykla med paraply var lite läskigt, men det var skönt att inte vara helt dyngsur annat än om fötterna när man kom hem.

När vi kom hem åt vi middag (eller liknande, klockan var tre, men jag var hungrig), och sen gick jag, Maria och Henrik och hyrde film och tittade på den. Den var jättedålig. Så vi tittade på Torchwood sen, för att maka up för det ;)
Och nu har jag duschat, och tagit tablett, och nu ska jag lägga mig och plugga lite på rollspelet, vilket jag varit rätt dålig och inte gjort så mycket som jag borde i helgen.
Imorgon är det dags för skola igen. Och jag ska cykla, trots risk för regn, för det har inte regnat tidigare när det riskerats, utom idag, så nu tänker jag ignorera det. Såvida det inte ösregnar när jag går utanför dörren naturligtvis. Men vi får se.

Godnatt iallafall. See you on the other side.